Sharlees ♦

Nu ska jag försöka sova så gott jag kan. Även om det känns ''fantastiskt'' hopplöst. Vill typ smsa hela världen men jag ska faktiskt hindra mig själv den här gången, för jag blir bara så jävla ledsen. Imorgon ska Shalony och jag ha en liten systerdag ihop i alla fall. Också kanske jag inte glömmer kameran då. Fan fan fan. Jag hatar detta. (Haha) känner mig som ett freak som pratar med mig själv. Men det gör jag ju inte. Rätt klyschigt att jag når ut till er. Godnatt alla glada, ledsna, ångestfyllda söndagsbarn.

Nu är jag sådär himla ledsen igen. Fast jag vet inte riktigt varför. Men jag läste igenom Januari 2011, och blev lite känslofylld. Bland annat utav era fina kommentarer, som jag nu har tappat lite. Och jag är lite ledsen för jag börjar att inse att sommaren närmar sig sitt slut och att hösten kommer tätt inpå oss alldeles snart. Simon lämnade mig ikväll, så jag får sova själv. Och han ska jobba imorgon. Så vad ska jag nu göra efter att legat i trygghet i ungefär fem dagar på raken. Jag saknar Julia så sjukt mycket. Så sjukt mycket så ni kan faktiskt aldrig någonsin ana hur stor den saknaden kryper inom mig själv. Men så är jag så jäla glad över att hon är på väg hem, men snabbt så kommer hon åka iväg igen. Jag saknar sommarkvällarna utan slut. Utan någon som helst tidsuppfattning. Jag saknar månader som var förr, men så inser jag att ångesten griper tag i mig utan dess like. Fast ändå vill jag göra det tusen gånger om, bara för att det ger mig ångest sedan. Så jag undrar om jag någonstans inom mig kanske är lite olycklig. Men att jag är så duktig på att blunda för viss ångest. Jag förundras över mig själv. Mina reaktioner på vissa saker som egentligen inte alls borde uppstå. Och jag hatar mig själv för att jag blir sån. Nuförtiden känns det bara som att jag möter sorger hela tiden. Men att det samtidigt vänder bara för att jag inte vill förstå att det tar på mig hela tiden. För det är bara en sak som egentligen förstör hela mig. Och ändå är det någonting som är så krångligt för mig att frige. Jag ligger bara där och väntar på några idiotiska meddelanden från tomma intet. Så jag ska nästan ge upp. Bara för oss allihopa. Så kanske jag blir hel igen. För det här tar sönder mig. (Men det är fan så bara ibland). Jag älskar att stänga in mig från omvärlden, för det är just så jag trivs. Jag kan göra mig trygg genom att vara ensam, titta upp i taket och fundera över saker jag aldrig skulle lägga en tanke åt om jag inte var ensam. Men just nu, så gör det så sjukt ont att vara ensam. Och mitt hjärta slits ungefär itu för varenda minut som går. Och Håkan gör mig ledsen. För han är så fin och så bra. Att jag till och med drömde om honom igårnatt, jag blev fotad med honom precis bredvid ''Bling''-solariet i Sundsvall. Så pussade jag honom på kinden. Nöp honom i hans bebisliknande hud och sa ''Du är så himla, himla duktig. Lycka till.'' och så gick han. Och lika snabbt vaknade jag upp. Efter att jag har låtit allt rinna av mig så är jag ganska lättad. Så jag vill säga till er, tack i och försig att ni läser och kanske förstår. Jag är bara lite smått ledsen. Nu ska jag lyssna på nostalgisk sommarmys. Och fortsätta äta mina oliver. Som inte är ifrån Grekland.

Egentligen så är min stora anledning till varför jag inte bloggar är för att jag njuter utav sommaren på riktigt nu. Och det har jag inte gjort på jättelänge. Så längesedan sist så jag inte ens kan minnas. Jag sover knappt bort mornarna nu och jag vill bara suga i mig de sista veckorna. Så förlåt mig om jag inte alls är den jag brukar vara, men nu har ni lite mer koll på läget. Hehe.


Ikväll njöt vi i alla fall utav indonesisk mat i kvällssolen.

Mamma bytte ut nudlarna mot riset. Annars heter den här rätten Nasi Goreng. Och den är superdupergod. Så, såhär såg min tallrik ut era hungriga lejon.

En annan verkade trivas enormt bra.

Och jag kan inte säga något annat än att jag har absolut världens, världens vackraste pojkvän. Jag älskar dig på tok för mycket min fina älskling.

Namn: Sharlee.
Piercingar: i öronen. varav en är en töjning.
Tatueringar: vill ha.
Längd: 1.63 senast som jag mätte mig.
Skostorlek: oftast 37.
Hårfärg: all naturell mörkbrunt.
Fräknar: noll.

Kär? obeskrivligt.
Önskar du att du bodde någon annanstans? ja, ibland. fast ändå inte, för jag trivs så himla bra här.
Tycker du att du är attraktiv? när jag är sådär stört fixad.
Dricker du? vid precis rätt tillfälle.
Röker du? nej.

Vilket schampo använder du? head and shoulders (min hårbotten är helt trasig) eller sunsilk.
Vilken parfym använder du? dkny. chic. davidoff.
Vad är du rädd för? jag är så sjukt rädd för spindlar. jag är rädd för hål. vatten. våldtäksmän. överfulla människor. höjder så länge jag inte sitter fast.
Gillar du att tvätta? jag gillar det när jag är på tvätthumör. även om jag inte tvättar så ofta.
Gillar du berg- och dalbanor? jag älskar!!

Senaste...
Filmen du hyrde? spider-man 3.
Filmen du köpte? oj, ingen aning.
Låten du hörde? dom där jag kommer ifrån.
Låten du laddade ner? hum, typ Håkan. eller förresten, jag laddar inte ner!
Personen du ringde? mig själv.
Personen som ringde dig? Simon.
TV-program du såg? jag har faktiskt ingen aning.
Person du tänkte på? Håkan.

Favorit...
Låt: detta är mission impossible. jag-kan-inte-välja. men tveklöst alla med Håkan i alla fall.
Sak att göra: sova. jobba. skriva. fota. umgås med människor. vara på festivaler och vara så jävla full.
Sport: gymma. och sen ligga kanske.
Dryck: trocadero. vatten.
Kläder: nu på sommaren så kan det få vara mina jeansshorts. på vintern trivs jag bra i mjukisar. mina nya höga jeans är också bra.
Film: oj, shit vad svårt. det är ungefär samma sak där. jag har ganska svårt att välja.
Bil: bmw x5. (hehe).
Serie: family guy. och alla höstprogram.

Har du någonsin...
Gråtit över en pojke? ja.
Gråtit över en flicka? inte vad jag kan minnas.
Ljugit för någon? ja. 
Varit i slagsmål? nej tack! och jag fortsätter att undvika.
Blivit arresterad? nej, inte riktigt.
Träffat någon från internet IRL? massor.

Antal...
Gånger du varit kär? 2 gånger.
Gånger ditt hjärta brustit? flera gånger i sammanhang med familj och sådant. då jag verkligen blivit ledsen. men hopplös kärlek har jag blivit ledsen för. men mitt hjärta har brustit på riktigt en enda gång.
Hjärtan brustet på grund av dig? jag har ingen aning. berätta för mig.
Tjejer du kysst? några stycken.
Personer från grundskolan du fortfarande har kontakt med? några.
Gånger ditt namn varit med i tidningen? flera gånger.

Senaste...
Boken du läste? ''våran lilla hemlighet''.
Personen du fick e-mail av? haha, badoo. 
Personen du fick brev av? banken kanske.
Personen du fick sms av? Ulrica.
Gången hela din familj åt middag tillsammans? tidigare i sommar.
Saken du köpte? bikini och en topp igår.
Vad har du gjort idag? badat.
Var det kul? riktigt!
Brukar du svära mycket? nej, jag försöker att bara hålla det till rätta tillfällen.
När stiger du upp på morgonen? när jag vaknar.
Vad har du på dig? en jumpsuit och en lång svart cardigan.
Vad ska du göra ikväll? brumma till Timrå.
Var har du ont? i armen då och då.
Använder du hårspray? när jag ska festa.
Kan du stå på händer? japp.
Håkan Hellström eller The Ark? vad gissar ni på? Håkan! Håkan! Håkan!
Salt eller socker? hum. både.
Gillar du ketchup? ja till vissa saker.
Är du glad nu? hyfsat.
Var du glad igår? jarå.
Vad dansar du till? house, pop, hip hop.
Stockholm är... ? en mysig stad.
Göteborg är... ? känner jag inte till så bra. men så himla fin. varit där några gånger.
Kan du sjunga? icke.
Spaghetti eller makaroner? båda.
Land du vill besöka? hela världen.

Och här håller pappa som vanligt på med sådana här sysslor. Just nu håller han på att sätta upp stuprännor och sådant inför vintern. Bla bla bla. Men precis innan jag fotade honom, så ramlade den nästan ner på mitt huvud (hade kanske kunnat tuppat av) kul va????? Nej. Men bara därför han ser så sur ut.

Sedan kom Simon och hjälpte till.



Och eftersom att mamma och jag föredrar backen så stannade vi där.

Rädd? Nja, inte riktigt.

Idag har jag känt av sommaren på riktigt, med min älskling. Vi invigde det nya Himlabadet och bara myste. Det kom några moln som täckte oss med lite regn, men det var precis så sommaren kändes som sommar.


Min fina, fina, fina underbara älskade Simon.

Efter att magen kurrat lite så köpte vi sjukt dyra, men goda pommesfrites.

Hej hej sommar.

För varje gång som jag inte bloggar så får jag lite dåligt samvete. Mest för att statistiken bara sjunker, och jag ska bara bli bättre när jag faktiskt inte ligger på den här nivån egentligen. I alla fall, vi var och badade igår och jag hittade en enda bild.


Och så här såg jag ut när vi hade badat klart och var på väg hem. (Vi stod i hissen).

Men efter dagens bad i havet idag så åkte vi på Birsta (hehe ovanligt) och jag hittade den sista toppen i xs! Och hur glad blev jag? Typ jätteglad. Förutom att den var (utan att överdriva) dränkt i brunkräm. Den som provade den här hade brunkräm över hela kroppen. Men som tur var så gick det att ta bort med t-röd. I alla fall, så älskar jag dessa toppar. Också köpte jag bikinitrosorna ändå. NU... slutshoppat.

Idag firar min älskade Simon och jag 22 månader! Jag har precis kommit hem från Oxviken där jag och hans familj badade och solade. Simon var på jobbet så nu ska vi ta igen lite tid och bara ha en kväll för oss själva.♥

Anonym om Mammiiiiii♥
Var är dina solglasögon ifrån?:-)

Från Gina Tricot!

Jag hamnade i Timrå ändå, och nu ska Simon och jag åka till tjärn och doppa oss lite. OCH OCH OCH. LoL. Jag tar med mig kameran så vi får lite sommarbilder, hoppas kameran inte blir alltför sandig! Hehe. Kram kram kram.

Och förresten, även om jag inte varit så bra på att blogga de senaste dagarna. Glöm inte bort att nominera mig!

Om jag ska vara riktigt ärlig så är jag så sjukt himla galet stört deprimerad. Jag vill bara försvinna?!?! Jag tänker på mina vänner. Min fina pojkvän. Och min familj som jag aldrig vill vara utan. Och vet ni, det som gör mig mest förvirrad är att det som faktiskt drar ner min glädje är att jag inte befinner mig på yran med ett gäng fulla människor. Att jag bara sitter hemma. Och stämningen runtomkring mig är inte så himla mycket bättre. Den höjer mig liksom nästan ingenting just nu.

Jag har varit med min gamla klasskompis Ulrica på stan hela förmiddagen, och det var jättetrevligt. Sedan när jag kom hem. Så bara föll allting. ''Jaha, och vad ska jag göra nu?'' Jag behöver människor. Jag behöver bli glad. Jag funderar på att sova ute i Timrå tredje natten i rad. Eller så gör jag det inte. Bara jag slipper vara här. Jag är ledsen över att det känns som om jag håller på att tappa greppet om flera människor. Även fast det bara är ett hjärnspöke. Jag blir ledsen när jag tittar på andra som är så glada. Jag blir ledsen när jag ser mig själv och inser att jag faktiskt inte borde vara såhär. Och jag undrar om jag bara är så himla förvirrad i mig själv. Imorgon är det fredag, och det är en speciell dag. Jag berättar mer om den imorgon. I alla fall. Också gör det mig ledsen att ni bara försvinner när jag inte skriver här. Och jag förstår det, men allt går så hastigt. Och jag känner att jag inte riktigt hänger med i svängarna.


Jag köpte en fin bikiniöverdel idag. Jag var osäker på trosorna så jag lät dem hänga, de var liksom lite kalsongaktiga så min rumpa såg... bara konstig ut.

Och den här fina toppen köpte jag igår. Jag älskar den. Och jag kommer älska den ännu mer när jag blir brun efter Turkietresan som förhoppningsvis blir av.

Lite närmare. Kanten där vid bröstet eller vad man ska säga, är sådär för att jag vek undan bikinin.

Hur som haver. Jag är deprimerad för att jag bara vill ha mycket pengar. Och jag har inte det. Jag är dels deprimerad för att jag vill köpa min iPhone NU. Även om jag så måste vänta på skattepengarna. Jag vill ha låga converse i vitt och svart. Jag vill ha höga mörkblåa jeansshorts. Jag vill börja träna igen. Jag vill se Håkan på lördag. Jag vill se Håkan i september på Gröna Lund. Jag vill vara glad.

Är hemma hos Simon, och vi har precis kommit hem ifrån ett lagom kallt dopp i vivstavarvstjärn. Nu är jag bara lite... deprimerad. Men jag hoppas det höjer sig med ett varmt bad, lite grillad mat och mys. (Åh, vet inte riktigt vad som försiggår). Men jag är nog lite nerdragen bara för att jag inte ska på Storsjöyran, medan nästan alla andra ska. Håkan kommer dit, och jag vill se honom så himla gärna igen. Och jag vill se Lykke Li. Vara full och bara glad.

Efter en timmes resa från Timrå till Sundsvall så är jag äntligen hemma i mitt Haga. (En timme, observera!) I alla fall, snart ska jag iväg på ett pyttelitet jobb. Och förresten, vad var det jag sa? Att bloggen får mig på något sätt att må bra. Och jag ska försöka de gångerna jag inte tänker så mycket på vad som händer i mitt liv nu. Även om det är så himla jobbigt. Men jag hoppas att allting blir bra igen.

Åh, vad svårt det här kommer att bli att förklara utan att avslöja för mycket. Men jag kommer inte att blogga tills mitt hjärta är helt igen. Jag ska kanske försöka, för jag vet att bloggen är det som får mig att må lite bättre när jag behöver lätta på mitt hjärta. Så på något sätt kanske jag återkommer redan ikväll. Men saker händer som jag inte alls var beredd på, och ingenting har något med mina vänner och göra, och inte med mitt och Simons förhållande heller. Utan det är annat. Så tack för att ni har överseende, jag kommer tillbaka...

Jag rotar runt bland massa olika bloggvänliga typsnitt. Så stå ut med mina förändringar... varannan sekund. Hehe.

''Är det någonting jag skulle vilja säga till er ungdomar framförallt, så är det att, vad folk än har sagt till mig om att jag inte borde göra det här. Exempelvis att jag sjunger dåligt och sådär. Så har ingenting spelat någon som helst roll. Jag står ju fortfarande här efter nio år, och ni är ju också här! Så så fel kan det ju inte vara.''

Jag kom hem för en stund sedan. Och det blev bara en in och ut-vistelse i Birsta. Det suger när alla har fått lön, förutom lilla jag, för jag är utan jobb. Någon som vill anställa mig? I alla fall... jag fyndade något. Och det är det absolut sista, tills jag börjar skolan. (Undantag för second hand-shopping, hehe.)






Även om de är höga så funkar det till icke-instoppat också. Äntligen har jag ett par jeans som är riktigt jeansfärgade, och hittills väldigt sköna.

Och det här fick jag utav mamma. Världens finaste ängel till vänster, från en butik som heter 6:e sinnet. (Jag samlar på änglar.) Också två parfymer, vars lukt är underbar!

Nu tror jag att jag åker till Birsta. Eller snart, om jag ska göra det. Jag är i alla fall så himla less på det här vädret som verkar vara det enda som svenska sommaren har att erbjuda. Apropå den här bilden. Titta vad mitt hår har växt, det var ju askort i vintras. Till min lilla outfit idag så har jag svarta byxor, jeansjackan kanske åker på också dessa eviga Converse.

Dagens FACELooooookK! Eller inte riktigt så. För jag går inte runt och posar. Hehehe.

Mamma är äntligen hemma!♥ Och jag har fått fina, underbara presenter. Som jag visar er imorgon (idag!). Nu ska jag förmodligen sova hela natten lång, och sakna Simon.♥

Snart ska vi hämta mamma på tågstationen. Wihooooo. Och det hade den här bilden jättemycket att göra med. (Not) men imorgon är det faktiskt en månad sedan, för det var ju midsommardagen när den här bilden togs. Åhå. Saknar.

Hej igen! Jag är nästan inte så redo att skriva. Men jag gör det ändå. Ni bara rasar bort nu, tråkigt. Men det är nog mitt fel, och jag ska bli ''som vanligt'' igen. Det luktar rabarberpaj i hela huset och jag ska snart gå ner och fortsätta med mitt cv. (Iih.. jag tycker sånt är jobbigt). Vi hörs sen? Eller imorgon kanske? Ja, det gör vi! Mamma anländer till Sundsvall klockan elva också. Hon är himla massa försenad, men kommer troligen fram någon gång. WIIIIIiiiIi. Ska säga hejdå på ett lämpligt sätt nu, så kram.

Oj vad få ni är idag. Tråkigt!!! Hur som haver så har Simon och jag hyrt film, och det ska bli så jäla mysigt i detta mysväder. Ondskan ska vi se. Och jag ska dregla till Gustaf Skarsgård, för han är så himla fin.


Tjena pundarN.

Tidigare ikväll.

LoL.

Med tanke på allting som har hänt i vårat grannland Norge så finns inte lusten riktigt där till att blogga. Det är så himla offatbart hur grymma människor kan vara. Och det gör mig så sjukt förbannad över att man kan vara rasist. Jag hoppas att det som har hänt har medverkan om att det inte finns någonting bra med rasism. 

Det finns så himla mycket att säga om terrorattacker. Men samtidigt ingenting. För på något sätt så tappar jag alltid talförmågan. Och jag hamnar i chock och allt det här skrämmer mig. Och det som skrämmer framförallt är allt som har hänt. Terrorattacker i skolor. Det här. Och allt som Al-kaida har gjort mot världen. Någonstans när sådant här kommer till verklighet så finns det en så sjukt stor rädsla inom mig. Och hela tiden spelas det upp som en film i huvudet om de hjälplösa ungdomarna som flydde för sina liv på en liten ö. Att fly från en psykopat som kan ta hela 84:a liv. Att EN enda människa kan göra så. Och att han lurade ungefär hela ön. Alla på båten. Alla. Jag blir bara stel. Och kan inte riktigt förstå. Jag tycker synd om de som skapade det där jävla monstret. Det är bara så grymt hjärtskärande att man inte har kunnat hjälpa. Och man önskar bara att någon hade upptäckt honom innan han kunde göra såhär. Som icke-psykopat kan jag döda honom gratis. Sätta fast honom bakom en bil och släpa honom på asfalt tills han har lidit nog och dör. Och förutom allt detta så har Amy Winehouse plötsligt somnat in. Även om det inte var så oväntat så var det väl en tidsfråga, men hon är ändå människa och det är så tragiskt att allting händer den här veckan. Jag undrar om det kan bli så mycket värre.

Men tillbaka till psykopaten Anders. Jävla, jävla, jävla psykopatjävel. Jag hoppas du dör i helvetet. 

Jag tänker på alla som har förlorat sina nära och kära i Norge. Och alla som kämpade för sina liv, också tänker jag som sagt på Amy Winehouse.♥

Efter många om och men så hamnade jag i Timrå. Skönt skönt. Vi åkte på Simons moppe som var jättesönder, åkte typ 20 km i timmen hela vägen hem till honom. Genom ösregnet. Och hela min rygg var full av sand. Nu är jag proppmätt efter att ha ätit Kebab House's sjukt goda pizza. Med vitlökssås. As-jävla-gott. Nu blir det fredagsmys, med oliver och film.

Ullis om Lite nytt och sånt.
Jätte jätte fin klänning!! vart är den köpt?:)

Haha, oj. Förlåt för att jag har varit blind och inte sett den här kommentaren. Men tack så mycket Ullis! Den är ifrån Åhléns på rean. 149 kronor. Alla xs var slut... så jag fick ta den sista s:en. (Som är lite, lite förstor.)

Nu har jag registrerat mig i BLOGGRIKET. In och kika du med. Det är förhoppningsvis någonting som kanske gör att man får fler läsare.

Det här får bli dagens kläder. För det är ju fredag, och mysheten hör till enormt mycket! Och förutom mjukisdressar så kan man hitta andra sköna saker. Och det förklarar den här outfiten precis. Det kanske inte är så mycket jag, för det kanske inte matchar så bra. Men jo, jag tycker nog det. Och det är nog jag på ett sätt. Aja. Vem bryr sig egentligen om outfit-prat. Ikväll tänker jag fira med att jag äntligen blivit frisk efter 13 dagar. Genom att ta det lugnt! Nog för att jag har lite rethosta och sådant kvar, men det räknas inte. Snart ska pappa och jag åka och handla, sedan skjutsar han ut mig till min fina pojkvän.

Hej. Mitt vänstra lår är tydligen smalare än mitt högra, i alla fall på den här bilden. Det här är min sovoutfit så alla vet det. Ibland brukar jag byta, men den här var väldigt skön. Jag tänker inte fixa någon frisyr idag, det får vara som det är. Likaså med mitt ansikte. Jag tänker åka till Simon senare och sova där. 

Jag är så jävla trött. Inser nu att jag klev upp för tidigt egentligen, för mina ögon svider som fan. Och jag har påsar under ögonen. Plus att jag står så sjukt fult på den här bilden, det får mitt huvud att se megastort ut. Men ungefär såhär ser jag ut när jag är arg! Titt så arg jag är. Och jag måste be om ursäkt för mitt arga jag nu. Och att jag är så himla neggo. Hoppas ni står ut.

Fan fan fan fan, också. Plötsligt hatar jag dig mycket mer än jag gjorde. Och jag ska försöka att inte vara så arg. Även om det är det enda jag är just nu egentligen. Jag gör i alla fall inte så mycket mer än att springa runt i huset och vara uttråkad, också äter jag vindruvor. Och lyssnar på hög jävla musik, för det är det enda som dämpar ilskan. Den är så hög så att hela tagentbordet skakar. Och det är så himla skönt. Jag älskar musik.

Oj. Jag är redan vaken. Det är dåligt väder och jag lyssnar på lite Linnros.

Anonym om Jag bara älskar, älskar och älskar!
Åh, vilket underbart inlägg. blev verkligen glad över att läsa det!!! :) det fick mig verkligen att uppskatta livet lite mer!

Oj, vad svårt och avgöra om det var sarkasm i denna kommentar eller inte. Hehe. Men, tack så mycket! :)

I alla fall. Nu tänker jag uppskatta min säng mer än någonsin, för jag ser framemot att sova så sjukt mycket. Imorgon vaknar jag förhoppningsvis upp till en mycket gladare Sharlee. För det är ju dessutom fredag, och det innebär Simoooon.♥ Over and out.

Min torsdag har nog avslutats på bästa sätt. Följde med pappa och hämtade Shalony. Vi åkte vi på Mc'Donalds och åt. Och det var så himla gott. Så nu tänker jag söka jobb. Även fast jag aldrig får något. (Huhu).


Och här hade jag väldigt mycket kortare hår än vad jag har nu. Saknar det.

Jag kan ju inte avsluta den här dagen hatisk. Så jag gör en ''älsk''-lista också. Så är det frid och fröjd sen. Fast först måste jag tillägga ytterligare en sak i min hatlista. ATT JAG HATAR NÄR FOLK SÄGER ATT JAG ÄR SÅ HIMLA SMAL OCH BÖR ÄTA. Så ni som säger så (idioter), läs min älsklista. Så ska ni banne mig få se vad jag älskar.

Okej. Jag älskar...

All slags mat på jorden. Förutom pyttipanna. Men sedan är jag allätare. Jag älskar Surströmming. Det är min favoriträtt. Jag älskar mat. Jag älskar när mamma lagar mat. För hon är världens bästa kock. Jag älskar att fota. Jag älskar att äta. Jag älskar Trocadero. Jag älskar när saker blir bra. Jag älskar min familj. Jag älskar Julia Nordlander över allt annat. Jag älskar Simon lika mycket. Jag uppskattar min vänner. Jag älskar Håkan Hellström. Jag älskar att vara glad. Jag älskar att vara utan bekymmer. Jag älskar på något sätt att ha gamla minnen i bakhuvudet som jag tänker på dagligen. Jag älskar Sundsvall. Jag älskar räkor. Jag älskar kräftor. Jag älskar att skriva när det går bra. Jag älskar när ni kommenterar, det gör mig asglad. Jag älskar när jag har mycket Spotify-tid. Jag älskar att kvällsfika med familjen och prata på som om det inte fanns någon tid. Jag älskar när familjen är samlad. Jag älskar att vara full. Jag älskar att ha höga kontosiffor, och speciellt när jag har det så sällan. Jag älskar att gå oändliga promenader med Julia. Jag älskar att skrika på konserter. Jag älskar att visa att jag inte bryr mig om vissa saker. Jag älskar att jag kan förändras om jag vill, på en sekund ungefär. Jag älskar när jag har lyckats med något och andra ser det. Jag älskar mitt jobb på Unga ST som skribent. Jag älskar att åka utomlands. Jag älskar känslan att packa en väska och dra. Jag älskar musik. Jag älskar att träna. Jag älskar att se resultat. Jag älskar att knäcka människor när de är elaka med mig. Jag älskar att äta ägg när jag är sugen på det. Jag älskar kex och brieost. Fan det är så gott. Jag hatar Spotify-reklam. Men vägrar skaffa Spotify Premium. Jag älskar mackens grillkorvar. Alltså 7eleven, pressbyrån, OKq8. Ja, dem. Jag älskar att kramas. Jag älskar att ligga i sängen. Jag älskar att mysa. Jag älskar att vara nykär. Jag älskar att smsa med roligt folk. Jag älskar att blogga. Jag älskar att jag inte är överviktig. Jag älskar att jag inte är superkort. Jag älskar att jag har en människa i världen som jag kan berätta allt för. Jag älskar att jag aldrig har några hårfärgsbekymmer. Jag älskar att ni har blivit fler unika läsare. Jag älskar att titta tillbaka i arkivet när jag gick på Hagaskolan. Jag ÄLSKAR bions popcorn. Jag älskar popcorn överhuvudtaget. Jag älskar att bada. Jag älskar att städa. Jag älskar städat rum. Jag älskar när jag hör en ny bra låt. Jag älskar nostalgi när det är som bäst. Jag älskar gamla tider. Jag älskar att dagdrömma. Jag älskar att somna på skolbänken. Jag älskar känslan att smita iväg. Jag älskar när jag känner att jag gör mitt bästa. Jag älskar att se någon som kopierat en annan, och tror att man inte märker. Jag älskar blåsta människor. Jag älskar hundar. Jag älskar Djino. Jag saknar honom varje dag. Jag älskar mitt HEMland, Holland. Jag älskar mina släktingar. Jag älskar att jag är tvåspråkig. Jag älskar att jag är holländsk. Jag älskar solnedgångar. Jag älskar att bajsa när man har hållt sig i evigheter. Jag älskar att kunna vara fri. Jag älskar att inte behöva skämmas. Jag älskar att jag kan vara mig själv. Jag älskar vitlöksbröd. Jag älskar Kebab House's vitlökssås. Jag älskar känslan när man varit sjuk i år och dagar att man blir frisk. Jag älskar mysighet. Jag älskar när jag ser någon som jag verkligen ville se. Jag älskar att vara nyfiken. Jag älskar att dunka musik i bilen. Jag älskar folksamlingar. Jag älskar Stockholm. Jag älskar tryggheten jag har i mitt liv. Jag älskar bra filmer. Jag älskar att jag inte vet vilka ni är. Jag älskar att tälta. Jag älskar att rulla i gräs. Jag älskar jordgubbar. Jag älskar äppelmuffins. Jag älskar hallon. Jag älskar att dansa. Jag älskar att sova ut. Jag älskar att inte bry mig. Jag älskar att sola utomlands. Jag älskar Berlin. Jag älskar oliver.

Det var allt jag älskade tills nu. Hoppas jag inte glömt något.

Hoppas jag inte skrämde iväg er med mitt förgående inlägg. Hehe. Precis när jag satte mig vid datorn efter att ha tittat på Halv åtta hos mig, som skumt nog var en reprisvecka. Så insåg jag att jag fick förbannat tråkigt och kom på att jag glömde skriva det på min hatlista. Så, jag hatar att ha tråkigt också. Så nu tänker jag fota lite. Hur tråkiga bilder jag än fotograferar. Så försöker jag finna lite inspiration. För jag går ju trots allt fotolinjen! Längtar bara tills mamma kommer hem. Och Shalony. Och tills det är helg. Oh my god. Det är banne mig fredag redan imorgon! Wie.e.e.e. Firar lite med min drömpartner.

Bara för att jag är så arg och hatisk nu så ska jag skriva en hatlista. Och sedan när jag kanske börjar få dåligt samvete för allt hatande så tänker jag skriva en älsklista. Om det ens finns något som heter så.

Okej. Jag hatar...

När människor aldrig någonsin hör av sig. Jag hatar när människor är så oärliga. Jag hatar när människor som man vill vara med avvisar en på ett långvarit sätt, och tror att man inte märker. Jag hatar när människor tror att man inte märker att de är rasister. Jävla as. Stå för vad ni är. Jag hatar att vara hungrig. Och törstig. Jag hatar Sverigedemokraterna. Jag hatar när människor inte håller sina löften. Jag hatar att se människor i ögonen för länge om jag inte känner dem riktigt. Jag hatar när pappa stänger av datorn fast han vet att jag sitter där. Jag hatar fördomar. Jag hatar alla som tror att svenskar är oskyldiga på allt. Jag hatar attentionwhores. Jag hatar människor som tror att jag bryr mig om vad de säger. Jag hatar människor som tror att de ständigt har rätt. Jag hatar arroganta människor. Jag hatar människor som hetsar upp sig för ingenting. Jag hatar människor som utnyttjar. Jag hatar människor som är otacksamma. Jag hatar människor som inte hejar som egentligen borde heja. Jag hatar människor som inte hejar eller säger hejdå till ett ställe de kommer till. Jag hatar när människor rapar vid matbordet. Jag hatar ungar som inte lyssnar och tror att de bestämmer. Jag hatar otrevliga säljare. Jag hatar människor som tror att de vet allt. Jag hatar särskrivning. Jag hatar stavfel. Jag hatar när människor anser mig som en jävla besserwisser för att jag kan påpeka stavning. Jag hatar själv besserwissers så jag skulle aldrig vara det. Jag hatar matte. Jag hatar att räkna matte. Jag hatar min mattelärare. Jag hatar när människor låter en vara utanför. Jag hatar människor som bara ringer när de inte har andra. Jag hatar oplanerat. Jag hatar att sommaren snart är slut. Jag hatar att jag inte har några killar i min klass. Jag hatar att jag inte går på Haga längre. Jag hatar ouppdaterade bloggar. Jag hatar när min Spotify-tid rinner ut. Jag hatar alla som läser det här och tänker ''fan vad löjlig hon är''. Jag hatar människor som pratar öppet om deras jävla sexliv. På stan till exempel. ''HAN TOG MIG I SKETHÅLET IGÅR!!''. Jag hatar lillgamla människor. Jag hatar människor som tror att de är coola för att de dricker kaffe. Jag hatar grupptrycksrökning. Jag hatar själviska, snåla, giriga människor. Jag hatar malliga människor. Jag hatar de som förändras för nollor. Jag hatar filmer utan handling. Jag hatar de som ljuger om deras jävla statistik på bloggen. Jag hatar när man har över hundra läsare och när man har frågestund frågar ingen något. Jag hatar att vissa verkar rädda. Jag hatar att jag ibland är så himla snäll. Jag hatar att man anses som dum i huvudet så fort man säger någonting ''dumt'' om Sverige. Jag hatar när iPoden visar noll procent batteri. Jag hatar de som pratar oavbrutet om någonting som är en fis i rymden. Jag hatar de som bara pratar om sig själva. Jag hatar egocentriska människor. Jag hatar när man behöver någon som lyssnar och jag säger något som jag varit med om och den personen svarar mig ''Ja, men alltså det har hänt mig med och då.'' Och börjar prata om sig själv. Jag hatar när man gråter och människor bara stirrar. Jag hatar när jag läser i tidningen att ''Jag blev nerslagen på stan, och alla bara tittade.'' FAN, GÖR NÅGOT. Jag hatar när unga människor dör. Jag hatar när människor är otrevliga helt utan anledning. Jag hatar när människor nonchalerar och ignorerar. Jag hatar att jag inte kan träna på grund av min sjuka. Jag hatar att människor tror att jag är elak fastän jag är jättesnäll. Jag hatar när människor har haft en blogg i typ, en vecka och skriver sedan ''frågestund''. Det finns inget att fråga. Jag hatar när bloggare/bloggerskor skyller på läsarna för att man är dålig på att blogga. Jag hatar omogna föräldrar som suger på att argumentera som en vuxen. Jag hatar när människor tar varandra i Second hand. Lol. Jag hatar frågan ''Vad ska vi äta idag? Kan du göra mat...?''. Jag hatar det aktuella ämnet om att vi ska flytta söderut. Jag hatar människor på Facebook som har över tusen vänner och på varenda bild så gillar 500 en helt random bild. Man ba ''Jaha, Ronaldo gillade hennes bild''. Lol. Jag hatar när människor böjer på benen och putar ut med rumpan de inte har, bara för att den ska se ut och vara stor på bilder. Jag hatar den ställningen. Jag hatar ''Shit happens''. Jag hatar ''Puss på dig''. Jag hatar att bli provocerad. Jag hatar mobbning. Jag hatar mobbare. Jag hatar när man försöker hjälpa någon och de inte tar emot ens hjälp. Jag hatar ciggbilder. Jag hatar ''Woop woop'', så jävla uttjatat. Jag hatar att på varenda utlandsresa så gör Kenza hoppbilder, uttjatat. Jag hatar svikare. Jag hatar att bli falskt anklagad. Jag hatar att bli missförstådd.

Nu har jag hatat klart. Och nu är det ungefär hela världen som hatar mig efter den här listan. Nu väntar jag på alla arga kommentarer.

Åååååh. Hjälp mig. Någon, i alla fall. Jag hatar den här torsdagen, och precis när jag skriver det här så slår det mig att under skolperioden så var jag också deprimerad varenda jävla torsdag. Jag är jättearg. Ledsen. Och hatar hela världen. Jag hatar till och med dig som läser det här. Jag är irriterad på dig. (Okej, förlåt jag skoja.) Men ungefär så känner jag. Lite shopping skulle göra mig glad. JA, för jag är ju en jävla shopaholic. Också kom jag på att jag inte alls har några pengar. Nu börjar det regna också. Wiewie. Vem fan bryr sig. 

Hejdå.

Jag bara städar, städar och städar. Och har så sjukt tråkigt. Saknar Julia alldeles för mycket. Jag har... skol-fakking-ångest. Så nu ska jag lyssna på Håkan och göra någon nytta av min städkick. Stryka ska jag också göra. Riktig jävla kvinnogöra. Over and out.

Anonym om Jag älskar dig som ingen annan gör.
Sugen?

Nej! Är du?

Åh! Vilken tur. Jag är lite gladare i alla fall. Simon är här. Och vi ska kolla på film igen. Men den här gången fick vi lite press på oss efter att ha sett en överbra film förra gången. Förresten, så tänkte jag på något underligt när jag satt på moppen. Det är ungefär då jag filosoferar. Men jag tar det senare. Eller något.

See you.

Åh, vad skönt det är att det finns precis en låt som förklarar exakt hur jag känner för just dig. Ditt dumma anus. Och tack för att ni svarade på mitt förgående inlägg. MEN DET GÖR INGET FÖR JAG ÄR ÄNDÅ SÅ HIMLA ARG NU. Okej, förlåt. Ska inte skälla på er, mina fina. 

Har tänkt på det länge, verkligen tänkt
Hur jag skall få dig att förstå hur det känns
Hur jag skall närma mig detta, våga berätta
Släppa, få hjärtat å lätta
Rädd att jag kanske hade läst dig fel
Kan jag säga nu med säkerhet
Att min första instinkt var korrekt
Nu vill jag uttrycka det i klartext
Du är helt klart unik och speciell
Universum är vigt åt dig själv
Från den djupaste platsen mörkaste delen
Av min själ vill jag berätta det här

Jag hoppas, jag drömmer att marken du går på, går sönder
Vad som än händer…

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig
Hälsa till satan, vi hörs
Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag känner
Jag vet att du hör

Jag hoppas du,
Du får leva med det resten av ditt liv
Att du lever med det i all evig tid

Vill hellre genomleva nittionio jävla vintrar
Att rulla naken över krossat glas, äta fimpar
Än att nånsin igen känna dina vibbar
Du ljög fan bättre än delfinerna simmar
Huvudperson i mina sämsta minnen
Om du var sist på jorden i elfte timmen

Du spela mina nerver ut tills dom brast
En cancer i röven vart jag än satt
Denna här belöningen blir ditt tack
Hoppas att din utförsäkring går snabbt
Att dom skriver idiot i ditt pass
Att du i ditt nästa liv blir en mask
Fan vad jag behövde få detta här sagt
Blir två ton lättare än vad jag vart

Det var alltså de här som jag blev kära i och följde med mig hem. I affären så tyckte jag att, perfekt till att klippa av till shorts. Men nu till det stora problemet hemma, de sitter jätteskönt. Och jag vet inte om jag vill ha kvar de som byxor istället. (De är killbyxor) I alla fall, för lite större kan också vara fint ibland. Och inte alltid sån himla slimfit. Jag vill ju inte förstöra dem genom att klippa av. Ångra mig. Eller sy in. Blev fult. Blä. 

SÅ. Vad tycker ni?! Tack för hjälpen.

Såhär går jag klädd idag. Och, hehe. Mina shorts ser skapligt ojämna ut, men det är för att jag står ojämt. Också hade jag helst velat sudda bort mitt ansikte. (Min min hann inte riktigt med självutlösaren.)

Närmare titt på ansiktet. Hehe. (Åh, vad jag stör mig på tröjan som åkt in där...)

Och detta var min huvudbonad. Trivs enormt bra i den.

Jag känner mig alldeles genomblöt. Shalony och jag kom precis hem från stan, vi var på en liten Second Hand-runda. Och mysigt var det. Men en liten fikapaus tog vi också. Så himla dum som jag är så glömde jag kameran hemma. Buhu. Men jag har i alla fall något att visa, och jag visar det sedan.

Jag saknar sommaren 2010. Den var alltid så fin och varm. Nästan alla var hemma och det är sååå himla skönt.


Som den här kvällen när hela familjen var ute på Alnön och grillade.

Då Simon och pappa fiskade. Fast utan napp.



Och då mamma var hemma, som har varit borta i över tre månader. På söndag är hon äntligen hemma igen.

Och sen såg jag ut att bara ligga väldigt bekvämt på den här bilden, för den här är också från 2010.

Först hamnade vi alltså på Biteline. Och jag hatar deras tankesätt att komma med drickan tidigt så man ska hinna dricka upp och beställa nytt. Jag var så himla törstig.

Simons lillebror Beppe. 

Efter Biteline (fotade ingenting) så åkte vi hit.

För att Simon, Sirwan, Jonas och Beppe skulle åka Gokart. 

Det var Simons födelsedagspresent till Jonas. Och Simon är så söt på den här bilden, haha.

Sirwan.

Beppes första åktur. 

Klara, färdiga, gå!

Simon kom etta. Trots att han fastnade i typ alla hörn.

Sedan red han lite tjur. Men åkte av efter cirka 10 sekunder varje gång.

Sedan fick jag en himla massa sol i ögonen och såg jätte-överdrivet-bredaxlad ut. Här skulle vi gå och hämta moppen.

Fick rätt fin frisyr efter moppehjälmen också.

Simon och jag åkte hem till mig och myste. Blåste lite såpbubblor.

Blåste upp en stor.

Jag ba ''Men fotarå!!''

Också lägger jag upp den här bilden bara för att jag tycker att Simon ser så jävla handsome ut.

Sedan myste vi i sängen tills att Simon brummade hem.

Och delade lite kärlek. Jag älskar dig!

Jahapp. Hej. Så var man hemma igen. Simon har åkt hem och hela världen känns splittrad på något vis. Dagen har gått ruskigt fort och jag är sjukt trött på att bara sitta inne. Vi hamnade i alla fall på Biteline och sedan åkte vi till Nöjeshallen. Jag fotade litegrann, så bilder kommer upp snart. Håll utkik!

Ni får mycket gärna följa mig på Twitter också. Jag vet att jag är urusel på att skriva om vad jag gör varannan sekund, men jag ska bli bättre. För på något sätt är Twitter mycket roligare än Facebook och allt annat. Men jag skriver typ allt här på denna kära blogg. Men som sagt ---> follow me.

Evelina om Jag älskar dig som ingen annan gör.
Åh. Jag känner varken dig eller simon men herregu så jag ler när jag läser detta. Hur fint som helst. Öppet & ärligt när det är som bäst. Kärlek i sig. Ni är super fina tillsammans!

Åh. Hehe. Jag måste nog också börja med det. Tack så jättemycket!:)

Okej, jag har alltså valt ut kläder. Tänkte att bodyn var tvungen att klä mig ikväll, eftersom att jag aldrig har på mig den annars. Bara för att jag inte vet till vad, plus att det är lite, ganska mycket synd att man ser kanterna där bak eftersom att man måste ha den instoppad. Också har jag inga fina höga svarta jeans till dem. Mycket som är fel. Men som kan se rätt ut ikväll. 

Också känner jag bara att jag vill bli frisk så FORT som möjligt nu så jag kan börja träna igen. Jag får ångest. Det jag tränat upp rasar bort.

Ja. Också ser jag smått oskyldig ut. Jag är i alla fall ganska klar nu. Även om vi inte ska äta förrän om flera timmar. Men, what to do.

Nu ska jag göra mig i ordning. Tidigt eller inte (jag har inte något bättre för mig).

Hej! Jag har precis kommit upp ur mitt bo. Och jag har världens vackraste pyjamasbyxor. Min systers dock. Mo-a-h-a. Insåg förut att jag inte kommit ut på över en vecka (mer än till Timrå.) Tänkte mer på att jag inte har träffat några andra människor än mina närmsta. Och det är ganska himla tråkigt. Men IKVÄLL så ska jag äntligen få komma ut även om jag fortfarande är dunderförkyld. Jag ska ut och äta med Simons familj på BiteLine. Hans lillebror fyllde nämligen 16 år häromdagen så ikväll blir det proppmat! Och äntligen får jag sminka mig lite som jag varit utan i över en vecka. Wie.

Simon kom hem till mig. Så vi ska krypa till soffläge och se The next three days med Shalony och pappa. Den hade fått bra betyg oså. Så jag hoppas den är bra (älskar bra filmer).

Förresten förde jag över ungefär allt som jag hade på datorn till min externa hårddisk. Hur bra som helst.

Eftersom att den här dagen är så regnig och kall så placerar jag mig fram och tillbaka från sängen och hit. Jag plockar undan lite och sånt också. Det är en så himla bra dag till sådant. Jag tänkte typ, sitta fast här i stolen och rensa bort en massa bilder då det enda min dator säger är ''low disk space''. Så jag måste nog göra det nu. Och medan så lyssnar jag på... åh, älskade du.

Ida Altti om Jag älskar dig som ingen annan gör.
Jag har nog ALDRIG läst eller hört någon berätta något sådär fint om sin kärlek och inte öppet!
Du är verkligen grym Sharlee och jag är så sjukt glad för eran skull, ni är så fantastiskt fina tillsammans och det skulle inte passa ifall ni inte var tillsammans för ni är liksom gjorda för varandra!
Jag blir så himla glad när jag läser din blogg och även så glad för Simons skull att han har funnit en sådan vacker och fantastisk tjej =)

Hoppas allt är bra med dig/er annars och att du åtminstone börjar friskna till (;

Åh, vilka fina ord. Och tusan vad glad jag blir! Tack så mycket! Allt är lite bättre med mig, jag mår inte illa längre. Så jag hoppas jag kan få bli frisk på riktigt nu. :D

Egentligen vet jag inte riktigt var jag ska börja. Jag sitter och kollar på fotbollsvm. Japan vann, de var de så himla värda. I alla fall, jag vill och ska försöka skriva det här trots att jag har feber, mår illa och är så sjukt svag i kroppen. 

Men det jag vill försöka få ut mest är allt jag känner för dig. Det är redan mörkt ute och jag kan känna att mer än halva sommaren har gått och att det faktiskt är hösten som står näst på tur. Även om det inte är det jag alls vill. Fast, jag fyller 17 år då. Och det var på den tiden vi träffades.

Hur som helst. Att du är det finaste jag någonsin mött i mitt liv är ingen svår sak att kunna komma fram till. Se på mig, dig och oss. Jag är så himla beroende utav dig, för du är världens absolut bästa människa. Flera gånger har jag känt att jag egentligen inte klarar mer, för allting som har hänt. Och hur mycket vi har varit osams och hur mycket omgivningen har drabbats och nästan velat kasta ut oss båda. Bara långt bort ifrån dem. Så många gånger jag har trott att jag varit psykiskt sjuk för att mina känslor för dig gått överstyr. Trots allt det, så känns det som om vi klarar allt tillsammans. Allt genom eld, vatten och allting annat. Mot världen ungefär. Jag tror inte att det är många som vi, som någonsin skulle klara av det som vi har tagit oss igenom. Och jag blir förvånad varje gång när jag faktiskt inser hur starka vi är tillsammans. Och bara för det, all den här kärleken emellan oss för oss till en sådan bra nivå i livet. Och jag är så himla, himla glad att jag har dig. 

Ibland har jag tappat kontrollen och varit orättvis mot dig. Och för varje dag så tänker jag att jag ska bli bättre, jag ska ändra mig på det som inte riktigt är så rättvist. Och alla falska anklagelser mot oss. Mot dig. Mot mig. Och aldrig någonsin kommer den yttre världen få tag i oss. Hur mycket den än vill. Ibland brukar jag tänka på om det var ödet som förde oss samman eller vad det var som gjorde att jag kunde hitta dig. Men så tänker jag att världen är ganska liten, och ändå fanns det någonting som kallades du och jag. Vi. Någonting som skulle bli så. Helt oplanerat så stod du framför mig. Och jag kände inte ens dig. Men när jag var på väg mot bion, kände jag någonting speciellt. Och där satt du, men snabbt så ställde du dig upp när du såg mig på lång väg. Jag tyckte att du var så lång och fin, kramade dig och kände att det här var början på någonting nytt. Jag kärade ner mig i dig. Blev helt förälskad och kunde inte sluta tänka på hur fin du var. Och än idag. Nästan 22 månader efter att vi blev tillsammans officiellt för alla. Så älskar jag dig så himla mycket mer. Idag är du allt för mig. Du betyder hela världen för mig och jag är så evigt himla tacksam att du alltid finns bredvid mig. Och när jag skriver det här inser jag att jag aldrig mer ska göra saker mot dig som du inte har förtjänat. För jag håller på att sprängas utav kärlek nu. Jag är så himla stolt över oss hur bra vi har ordnat ihop saker som har varit trassliga. Jag önskar verkligen att du på något sätt kunde förstå vilken känsla som kryper inom mig när du säger att du älskar mig. När vi åker moppe tillsammans. När vi bara ligger i badet i timmar och tittar på varandra.

Varje natt som vi somnar, så värdesätter jag verkligen att det är dig jag ligger bredvid. Ditt vackra utseende som jag kan ligga och titta på i flera timmar innan jag själv somnar. Och smeka din mjuka, fina kind. Och varje morgon som jag brukar vända mig för att känna din kroppsvärme, och du vänder dig lite försiktigt mot mig och ger mig en morgonpuss som jag snabbt torkar bort för att din mysiga andedräkt på morgonen luktar över hela mig. (Haha). Men lika lycklig är jag för det, att det är dina andetag jag får känna. Efter du har pussat mig så lika snabbt som du försöker se vaken ut så somnar du om igen. Och jag blir lika glad, när vi kliver upp och äter frukost tillsammans. Gör våra vardagssysslor. Så känner jag bara hur mycket jag behöver dig, och hur euforisk jag är över att jag vaknar upp med dig, som jag älskar över allt annat på den här jorden. Känslan att kunna känna sig fri med någon som man älskar men samtidigt så himla fast. Att inte behöva skämmas för någonting. Att skratta och ha så sjukt roligt tillsammans, roligt som jag inte har med någon annan. Skratta i evigheter. Hjälpa varandra. Gråta ut med varandra. Att kunna göra vad som helst med dig. En trygghet som aldrig kommer att försvinna. 

Du hade kunnat varit vartsomhelst i hela världen Simon. Men du är här hos mig, och jag älskar dig så förbannat mycket. Det finns ingen som någonsin kan ta min kärlek ifrån dig. Du är det mest värdefulla jag har. Vet. Och känner av varje dag. Att det är dig jag vill tillbringa med resten av mitt liv, är ingenting jag funderar på. För det är så klart inom mig. Vissa stunder har jag känt att jag bara vill vara själv. Men, det är någonting jag inte vill. Jag har känt så när jag väl trott det. Men fy, så fel jag haft. Du är allt för mig. Och jag är så glad, att än idag står vi här tillsammans utan ett enda uppbrott. Ibland kan jag bli så orolig för din skull, tanken av att förlora dig. Förlora dig överhuvudtaget, från jorden. Får mig att vända mig inåt och bara vilja skrika ut. Om hur ledsen jag blir. Skulle bli. Helt förstörd. Och hur panikångest jag får när jag tänker sådant. Du får aldrig lämna mig på något sätt. Vad världen än säger till oss, så är vi starkare än den. Och älskling, utan dig skulle jag aldrig klara mig. Jag ville bara skriva ett litet kapitel om hur mycket du betyder i min värld. Jag skulle kunna fortsätta i evigheter, men jag ska försöka sluta nu. Så förklarar jag kapitel två mellan fyra ögon. Jag älskar, älskar, älskar dig.

Fan, fan fan fan fan. Jag trodde jag var på väg att bli mycket bättre. Och i morse kändes det annorlunda, när hela jävla halsen var igensvullen och sedan började jag må illa igen. Så jag fick åka hem. Nu har jag hällt i mig en samarin och tänker verkligen vila upp mig. Det känns omöjligt att bli frisk just nu. (Är lite hypokondrisk över att jag kanske har en sjukdom) farligare än förkylning och så alltså. Men jag ska sluta noja. Och bara hoppas på mycket friskare tider. KRAM.

Jag är fortfarande sjuk!!!! Imorgon kan jag fira en vecka. Wiewie. Not. Har fått munsår också. Sover någon annanstans ikväll. See you.

Det regnar så perfekt mysigt och jag uppskattar värmen inomhus mer än någonsin. Var ute och åkte på en kall moppe förut. Och hela min rygg blev dygnsur. När vi åkte igenom stan var det enda jag kunde tänka på Gatufesten, för precis en vecka sedan sken solen över Sundsvall, det var proppat överallt och varenda individ var glad. Och jag kan nästan inte låta det gå att vi hade sådan tur med vädret. Det var ju magiskt.

I alla fall. Vi har hyrt film, köpt chips i lass, M&M's och allt sådant som behövs till en perfekt fredagsmyskväll. O-o-och en piggelin. Väntar bara på Shalony som ska komma hem från jobbet, sedan kan kvällen börja. 

Förresten, gammalt som nytt. Den här låten passar bra just för mitt humör nu. In och lyssna.

Den här morgonen har typ varit den jobbigaste på länge. Jag är känslomässigt omtumlad. Kommer tillbaka senare någon gång när jag mår bättre överallt. (Alltså jag mår bra, men bara just, just nu är det lite krassligt) KRAM.

Jag har städat rummet, övervåningen, dammsugit och sånt. Bäst av allt var att bädda rent sängen, och duscha. Nu ska jag gå i soffläge och kolla på film som Shalony och Zhara har hyrt (Shalonys kompis) och senare i natt kommer mitt lilla hjärta hit efter han har slutat jobbet. Wii.


Världens bästa!

Ville bara påminna er om att ni kan följa mig på Bloglovin'. Det är lite lättare och så. Jag tänkte, nu när ni blivit fler här. (Tycker jag är asroligt!)

Nu skall jag fortsätta med mitt, kram.


Haha. En otroligt ful jag för mer än ett år sedan. På invigningsdagen på Gatufesten, onsdagen alltså. Mer än så gick jag inte. I alla fall, den här animationen är så sjukt rolig. Titt mina polisonger som flyger.

Såhär vacker är jag när jag är sjuk. Mina ögon blir så fina. Av alla tårar jag fäller på grund av förkylningen. Ser ut som små oliver. Nu ska jag städa övervåningen här lite. (Det är kaos.)

Jag har nog inget loppisöga. I alla fall inte idag. Shalony hittade däremot typ, allt. Efter hela Second Hand-turen så åkte vi och handlade, första på Lidl och storhandlingen på City Gross. Och tråkigt jävla nog förföljde vakten oss på Lidl från att vi kom in till att vi ställde oss i kassakön. Och jag blev så himla arg så jag faktiskt sa massa fula saker på holländska (tur man är tvåspråkig) och verkligen hoppades att han skulle förstå. Även om vissa mörkhyade snor saker obetalt så gör svenskar det minst lika mycket. Och jag kan bli så himla arg för det är förnedrande att dra alla över en kant. Som idag, varför skulle vi ta saker? Jag hade jeansshorts, med små fickor. Shalony hade shorts utan fickor och en jävla oskyldig vit tröja. Och pappa hade jeans, linne och kofta. Vi hade en korg där vi la i våra varor. Och frågade till och med personalen om en vara som uppbenbarligen var slut (men vi säkerthetsfrågade ändå).

Och det är banne mig inte så att vi inte har ekonomin så vi kan handla det vi vill ha i hemmet. Låt er aldrig, aldrig förnedras i oskyldigt syfte. Jag hade bara lust att säga till honom och vara oförskämd ''Vi ska inte sno någonting, ditt jävla fetto.'' Men hade jag gjort det så hade han fått ännu mer fördomar av oss mörkare. Jag vet att man inte ska vara oförskämd i munnen, men ibland tvekar jag inte alls. Även om jag alltid fortsätter att hålla det i tankarna.

IT DON'T MATTER IF YOU'RE BLACK OR WHITE. Michael Jackson brukade säga så.

Åh. Jag har lyckats få på mig någonting annat än bara underställ och en tröja. Idag ska jag äntligen komma ut. Åker med Shalony, hennes kompis och pappa på en Second Hand-tur! Hoppas jag hittar någonting spännande. Förresten så valde jag jeansshortan för annars ligger den bara i ide hela sommaren.

Nu ska Shalony (min syster) och jag se på Solsidan säsong 1. Jag tröttnar aldrig. Sedan så hoppas jag på att få sova gott i natt. Jag snorar nämligen flera liter... (känns det som.)

Jag ligger i sängen och kollar på lite damfotboll och inser faktiskt hur mycket jag saknar att spela själv ibland. Tänkte hämta lite chips på nedervåningen och sedan krypa till sängs igen. Mysfaktor på hög nivå? Ja. Och jag saknar mitt hjärta så mycket.


Titt så söt(-a).

Du heter: Sharlee
Smeknamn: typ Charly (även om det inte är lagligt att kalla mig det.) kalla mig Shalle, det blev jag kallad för ungefär hela lågstadiet!
Låt som du sörjer till när du är ledsen: du är snart där.

Beroende av: datorn, helt ärligt. (hemskt)
Vad tror folk om dig? bitchig kanske.

Stämmer det? kanske. ibland.
Vad får du oftast komplimanger för? att jag skriver bra. utseendemässigt, mitt utseende.
Hur imponerar man på dig? inte titta ner på andra.
Brukar du skratta för dig själv? ja.
Vad står det i ditt senast inkomna SMS? - Det var så mysigt idag!<3
Vem var det ifrån? min älskling.
Var bor du? haga.
Trivs du där? alltid. bästa stället i Sundsvall.
Hur svarar du i mobilen? hallå. hej. 
Vem ringde du senast? simon.
Vad sa den du senast pratade med i telefonen? ''jag ringer dig sen, älskar dig.''
Antal timmar sömn inatt? sex.
Sov du ensam? ja.
Brukar du komma i tid? ja ja ja.
Hur känner du dig nu? bara så himla sjuk.
Vanligaste färg på dina kläder? svart kanske. eller grått.
Vad tycker du om fötter? alla som säger att fötter är så äckligt. ja, det kanske inte är det finaste vi har på kroppen. men även om det är så så är jag glad att jag har fötter som tar mig framåt.
Vad/vem saknar du? mamma. lina. julia.
Hade du en bra kväll igår? låg i princip levande död i sängen.
Favoritdryck på morgonen? juice!!
När brukar du oftast gå och lägga dig? när jag är trött.
Är du blyg? inte så ofta, från början är jag kanske det litegrann. sedan är jag glad.
Sysslar du med någon idrott? jag gymmar. även om det har blivit mindre så ska det bli lika mycket igen!
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? ja♥
Vad skulle du göra om du vore kille/tjej för en dag? allt som har med sex att göra.
Är du nöjd med ditt liv? himla nöjd.
Är du bortskämd? nej, jag får vad jag förtjänar. 
Vad gör du i morgon? blir frisk.
Vad är det värsta du vet? spindlar. människor som sviker. pratar strunt. dömer andra utan att känna dem. lögnhalser. 
Har du bra vänner och äkta vänskap? ja, världens faktiskt bästa.
Vad är det finaste du fått? sex rosor när Simon och jag firade ett halvår, bland det finaste jag har fått.
En speciell dag du minns? när Simon, mamma, pappa och jag åkte till Kreta.
Du samlar på? plastpåsar.
Vem ringer du när du är arg/ledsen? Simon eller Julia.
När grät du senast? igår kväll.
Vad skulle du göra om du vann en miljon? shoppa. (för jag är typ shopaholic). köpa lägenhet. åka utomlands.
Vill du gifta dig? ja. det är ett fint sätt att visa sin kärlek på.
Vill du ha barn? ja. en liten miniknodd utav mig och Simon.
Är du musikalisk? icke! 
Vad dricker du helst när du är törstig? trocadero. vatten.
Bor dina föräldrar tillsammans? ja♥
Biter du på naglarna? usch, fy och blä. absolut inte.

Ungefär såhär har mitt rum sett ut sen i måndags. Det är ganska himla äckligt. Så fort jag blivit frisk ska jag duscha, dammsuga och bädda rent. Nu mår jag i alla fall bättre, även om jag nyser ett hav varannan minut.

Ullis om Nej, jag är inte frisk än.
Usch! inte kul att vara sjuk:( hoppas du blir frisk snart, krya på dig vännen. puss.

Det hoppas jag också! Tack så mycket. Kanske en magisk kladdkaka gör så att jag blir frisk nu? (Hihi) Puss!

Idag mår jag faktiskt mycket, mycket bättre. Även om jag känner mig väldigt ensam så går det bra. Jag saknar Simon jättemycket. Han var här en stund förut och det gjorde mig glad, men tiden gick (såklart) alldeles för fort. Jag vill bara ha helg, och vara frisk. 

I natt lyckades jag sova till klockan sex i morse, och sedan somnade jag om till klockan tolv. (Med några vakningar emellanåt) men jag känner mig ganska utvilad.

Jaaaaaaa... Jag sa ju att vädergudarna var väldigt ledsna, arga och sånt. Det här är Sundsvalls moppeparkering och där är en röd motorcykel, en blå och lite längre bort är de fler.  

Jag saknar Gatufesten lite, nu när jag lyssnar på alla låtar som taggade upp mig till max. Också tänker jag vilken tur vi hade med vädret, att de hade nog gått i konkurs lite om det inte hade varit så fint. För idag var himlen så himla arg, jag sprang runt i huset och drog ut varenda kontakt jag såg. Sedan la jag mig som en rädd liten prupp i sängen under täcket och smsade mamma och Simon och talade om att ''nu kommer jag dö, blixten kommer att slå ner i huset''. Men så fint så överlevde jag även om det dundrade läskigt hårt här utanför.


Jag ser ut som en oliv! Klyftigt. Nu ska jag titta på tv, äta piggelin och sedan somna. Och sova gott resten av natten (hoppas jag.)

Åh. Jag är fortfarande sjuk. Men i natt fick jag i alla fall någon sömn även om jag vaknade halv fem i morse med uppsvullen hals. Jag tror jag vet precis hur det känns att svälja ett rivjärn nu. Glad är jag för att illamåendet har hållt sig mer eller mindre borta när jag har sväljt och jag har fått tillbaka aptiten.

Någonting jag verkligen hatar när jag är sjuk är att jag rasar ner i vikt så lätt, också är det så förbannat svårt att gå upp igen. Men nu ska jag försöka bli frisk. Kryper ner i sängen och kollar på tv hela kvällen. Annat orkar jag inte göra. För min kropp är så trött om dagarna. Tack till er som ''kryar på mig'' :). På återseende!

Jag har blivit jätte jättesjuk. Illamåendet är inte borta och i gårnatt var bland den värsta natten jag varit med om på länge. Mår illa så fort jag sväljer. Feber och sånt. 

Kommer tillbaka när jag är frisk. Kram!

Och nu måste jag sova. Jag förstår inte hur jag kan ha blivit sjuk som. Jag mår sådär konstigt som jag gjorde förra året i Juni, när jag skulle ha avslutningsfest med klassen. Först har man jätteont i halsen, och sen varje gång jag sväljer känns det som om jag måste spy upp en hårboll. Men jag mår bara illa i halsen. Ja, askonstig sjukdom. Jag fattar inte. Andra gången det händer mig nu. Och jag vet inte vad det är. Blä blä blä. Det går typ över när jag äter, och sen är den tillbaka igen. Det enda jag hoppas slippa är att kräkas.

Önska mig ''krya på dig'', nu ska jag försöka sova.

Om fredagen. Har jag berättat om Håkan? Nej, för jag har levt i stan i hela helgen. Sovit hos Simons pappa i samma kläder. Varit äcklig. Fräsch och allting på samma gång. Och igår tog Gatufesten slut. Den enda veckan på hela året som någonting händer i den här staden, på riktigt. Och även om det är Air Festival i slutet på juli så borde jag längta, men jag är underårig. Så jag tänker inte längta.

I alla fall. Fredagen var så himla bra. Jo, det började med att jag skrev till er att jag var (ASPEPPAD) och höll på dansa i huset. Sedan kom glada Simon och hämtade mig. Så vi åkte ner till hans pappa i stan och förfestade. Så löste vi in oss på Gatufesten och jag började direkt ringa efter Julia, som inte passade tiden. Men vi hittade varandra, kramades, hoppade och var så jävla taggade. Vi tänkte se Oskar Linnros, men han var för seg. Så vi sprang hem till Emma (Julias kompis) och taggade lite till.



Men. Sedan gick vi till Stora Scen, ställde oss näst längst fram. Och var så jävla, jävla taggade. Jag skrek, skrek och skrek. Pulsen pumpade och hjärtat slog 3000 slag i sekunden. Människor runt omkring oss kunde ta del av våran glädje så himla mycket. Jag stampade med mina klackar och skrek ''HÅKAN'' tusen gånger om.


Sedan blev det lite mörkare. Publiken blev tätare och deras röster höjdes med dem. Håkans medarbetare kom in på scen och nästan alla förstod att det var dags. Sedan stod han där, framför oss alla. Och han började med ''Dom där jag kommer ifrån''. Och från första låt till sista sjöng jag med i varenda liten vers, och jag var så förbannat lycklig. Han var så fin. Och så glad. Han nådde ut till oss alla. Vi svettades, skrek, var fulla och trängdes. Men ändå så försvann allt det jobbiga för en stund, för han levererade ren magi.



När han tackade för sig tänkte jag bara, att det blir inte bättre än såhär. Han var bäst. Jag gick hem till Simon och sov. Och bara tänkte på Håkan. Att nu var allting över. Det går ju så himla fort, när man aldrig vill att det ska ta slut. Jag är evigt tacksam för den kvällen, och min gatufestupplevelse var enormt bra. Och han toppade allt.

Okej. Jag är as-sjuk. Och jag återkommer snart. Lovar lovar lovar. Nu ska jag mysa lite.

HEJ!!! Jag ville bara säga att jag fullkomligt lever och att jag ska berätta om min upplevelse utav fredagen (HÅKAN!!!) när jag är hel och gjort allt annat som måste göras.

Såhär ser jag alltså ut ikväll. Och jag är så sjukt taggad. Ända ut i fingerspetsarna. Pulsen pumpar inom mig och hjärtat slår tusen volter om. 




Lånade min systers fina jeansshorts.

Och detta har jag på fötterna. Nu kommer jag nog se Håkan mycket bra!

NU DRAR JAG!!!!:D:D JAG LÄNGTAR SÅ JÄVLA MYCKET!!!!

Jag är helt galet överpeppad! Jag går runt och dansar, lyssnar på hög musik, väljer ut kläder och är bara sjukt glad. Vill att tiden ska gå fort fort fort.




Här var Amarillo i onsdags. Han playbackade och det var dåligt.
Och här var Jason. Han playbackade också, men han bjöd på bra dans.

Eftersom att jag inte är på gatufesten ikväll så tänkte Simon och jag se på The Ward i stället. Den sägs vara himla bra och spännande. (Åh, jag är jätteirriterad.) Är äcklig, smutsig och allt sådant som hör till festivaler. Även fast jag inte ens befinner mig där, hehe. Har ont i hela munnen, käkarna och det får mig att få ont i huvudet. Uhuh. 

Imorgon imorgon imorgon! Imorgon är det tre år sedan jag såg dig sist. Och imorgon kommer det bli ännu bättre när jag har två ben att stå på och när jag har parkerat mig längst fram. Och det här känns alldeles magiskt för mig. Jag kan inte beskriva med ord hur jävla, jävla glad jag är. Jag längtar efter dig.

Till mitt andra inlägg idag så måste jag säga att jag är väldigt glad. Min kväll blev bra igår. Även fast min rygg var bokstavligt talat trasig efter att ha stått stilla i två och en halvtimme. Men jag fick se Jason Derulo, som playbackade. Men dansen han bjöd på var helt galen. 

Jag är peppad till tusen och imorgon är det äntligen min tur att braka loss. Jag är så jävla, jävla taggad. Jag ska stå längst fram på Håkan. Jag bara ska det. Annars så tar jag med mig min ST-bricka, så kanske jag får gå backstage också. (Haha.)

Jag fotade massor och jag hoppas jag kan visa er sedan. FÖR ÖVRIGT så vill jag bara tacka er för att min statistik var rekord igår, tack tack tack! As-jävla-roligt. :D

hannelindbergh om Årets första gatufestupplevelse.
vad var det som hände på selånger 2009 eftersom du inte vill åka karuseller?

En kompis och jag var där för att ha roligt sista helgen på sommarlovet. Och jag är aldrig rädd för någon form av attraktioner, jag vågar mig på nästan allt (förutom fritt fall.) I alla fall så åkte vi en liknande karusell som de har på årets gatufest som heter Batman. Det är som två vagnar som åker fram och tillbaka och upp och ner också stannar den upp och ner en stund också vidare. Lika var det med den på Selånger. Men skillnaden var att på den var det bara en bygel som man drog emot sig, som sitter vid midjan. Och på Batman på gatufesten i år så har de en sådan som finns på berg- och dalbanor som man drar över sig. Plus att på Batman sitter man ingallrad. Så när vi åkte den här så satte vi oss längst upp (där det är läskigast att sitta.) Och till en början tyckte jag att det var roligt, men sedan när den stod stilla och de drog på med en väldans fart började jag glida med fötterna ur själva grejen jag satt i. Och jag fick trycka för kung och fosterland med mina fötter för att inte glida ur. Min kompis var full och tyckte det var jätteroligt. Och för två år sedan var jag mycket smalare så bygeln tryckte inte fast mig. Jag fick på riktigt dödsångest. Och när mardrömsresan var över så stod våra andra vänner och väntade på oss och då brast jag ännu mer i tårar, och jag grät av ren rädsla och panik. Och det har jag aldrig någonsin gjort före eller efter den attraktionen (alltså efter någon annan attraktion jag har åkt.) Och efter det litar jag inte på det där tivolit. Jag kan fortfarande åka som vanligt på stora nöjesfält. I tisdags åkte jag dock BreakDance på gatufesten, och det gick okej. Men efter den fick jag en stor bula på ryggen och ett blåmärke. (Aj.) Men där höll jag i alla fall inte på att dö inombords (och nästan på riktigt heller.)

Nu drar jag. Här utanför är det 40 grader. Okej, i solen. Men det känns nästan så. Jag är peppad till tusen, kameran har jag med mig och allt sådant som behövs.



Ser ungefär likadan ut som igår. Men nu har jag uppsatt hår, en annan form av långkänning och tygväska. (Jag älskar klänningar.) Dock så är denna lite genomskinlig, men tur att ränderna fanns annars hade man sett allt. Hehe.

Hoppas ni får en lika bra kväll som jag. Nu kör vi!

Klädd i någonting i form av sommar. Vandra in mot torget med fina människor. Trängas i värmen och publiken som väntar på dig lika mycket som jag gör. Jag kan känna varenda hårstrå på kroppen som kryper tätt över hela mig, någonstans inombords är jag bara alldeles lugn och försöker fokusera på din vackra blick. Men ändå kan jag känna hur blodet pumpar i mig ända ut i fingerspetsarna. Jag hoppas du har din vita sjömanskostym på dig, för den klär dig så fint. Men den kommer snabbt övergå till lite grådaskig när du studsar och når ut till oss. Två dagar kvar nu, och jag längtar så mycket så jag går sönder. Men jag får trilla i bitar efter din konsert som för mig kommer vara alldeles för kort. Tusen tårar är redo och rösten är densamma, den ska bli så jävla hes. Bara för att sjunga med dig, gärna till Atombomb.

Jag ska i alla fall försöka ligga stilla i mer än fem minuter.




Hello, I'm a duck.

Det enda som flyger i mitt huvud är om jag ska åka till Birsta City för att köpa ett fint linne. Kanske något billigt på Monki också. Men jag tänker inte slösa pengar på onödigt tjafs. Även om det är fint väder och min rygg är alldeles trasig så lockar det ändå massor.

Jag får se. Mina ögon svider också. Jag var uppe med den så kallade tuppen i morse och cyklade fram och tillbaka till tandläkaren.

Igår cyklade Simon och jag ner och betraktade årets andra dag på Gatufesten. Och vi båda blev peppade.


Så vi gick till tivolit direkt och kollade lite. Simon hade karusellabstinens (inte jag efter det som hände mig på Selångersmarknad.)

Nyfiken plutt.

I alla fall så gick vi och tog ut pengar.


Det här var alltså utanför mig när vi kom hem, ungefär ganska långt innan Haga så fick Simon punka på pappas cykel. Så såhär samarbetade vi för att få hem cykeln.

Och nu är det jul igen, nu är det jul igen.

Nej, tack snälla! Visst var jag gullig som kanske drog ner era sommarkänslor när jag nu bjöd på en julbild? Hehe. Ville bara säga att nu ska jag åka och träna. Ännu en gång med en veckas mellanrum. Ajjabajja Sharly. Nu ska jag i alla fall få ett årskort. Och förhoppningsvis börja träna bättre igen.

För inte så längesen började jag kära ner mig i Oskar Linnros. Eller ärligt talat. Jag lyssnade på hela Från och med Du, för första gången för typ en vecka sedan. Och sedan hörde jag Genom Eld när jag strosade runt på stan. Och idag innan jag kunde åka hem var jag tvungen att hämta upp nycklarna hos min syster (som jobbar i stan.) Och jag såg att de i princip var klara med hela Gatufestens uppsättning. Jag blev glad. Men det kom massa blandade känslor också. Jag blir så glad när jag bor här och jag vet att det händer någonting, åtminstone en vecka på ett helt år. Och jag skulle säga, bättre än ingenting. Även om människor super ner sig för mycket och sånt. Det blir kaos. Människor slåss. Är otrogna. Så är den här veckan ändå någonting som höjer Sundsvall. Vi är glada. Dansar. Äter. Dricker gott. Precis det sommaren har att erbjuda.

Nu längtar jag så himla, himla mycket efter Håkan. Efter att få göra mig fin. Vara glad och må bäst i hela världen. Jag skulle gärna vilja uppleva det Oskar har att bjuda på. Men jag måste parkera mig längst fram hos Håkan. Jag måste det.


När jag såg den här videon i lördags så blev jag påmind om 2008 och jag började flina stort (jag gör det nu också.) För jag kommer ihåg hur bra han är. Han är så jädra bäst. Då var gåshuden på max. Och nu är gåshuden ut till fullo och tårarna är så mycket som redan framme. Jag längtar, längtar och längtar.

I förrgår gjorde Simons mor mig glad. Jag fick ett par jättefina shorts utav henne. Nu är de äntligen lite fler i min shortshög. 


Jag har klippt de lite kortare. Men de måste klippas jämnare nu bara.

Vi klädde ut Simon till en Simone.

Julia och jag skrattade nästan ihjäl oss.

Sedan fick Julia fint hår.



Klockan var dessutom fyra på morgonen. (Älskar natthumor.)

Och god kväll. (Bara för att jag har bloggat ett godmorgon-inlägg idag.)

I alla fall så hamnade jag i Timrå ikväll igen. Jag åt och sedan fick jag en väldigt stor städkick som gjorde att jag blev till den bästa städerskan och röjde undan både på Simons rum och hans garderob. Nu har jag inhalerat massor av damm och nyser varannan sekund. (Prosit.) En mjuk och nybäddad säng känns himla mäktig nu, så jag kryper ner med en kexchoklad och blir go' och glad. Kanske ett glas cola och en film också.

Godnatt fina.

Jag passar på att nattblogga när jag inte haft så mycket tid över på dagen. Det är redan tisdag nu. Ja, klockan har ju passerat tolv.

Mina släktingar har lämnat Sverige. Så himla tråkigt och tyst. Igår tog jag igen tid med min saknade bästis Julia som kom hem över helgen. Och idag åkte pappa, Simon och jag på fiskepremiär. Och hemkomna var vi utan fisk. 

Nu ska jag krypa till sängs med Simon och fortsätta läsa en spännande bok. Blir bra på att blogga som vanligt imorgon. Kram!!!

Ellen om Fynd!!!!
Hej! Jag kom in på din blogg för ett litet tag sedan, gillar den verkligen!
Men jag skulle jättegärna vilja att du hjälper mig. Det är nämligen så att min pojkvän fyller år om någon vecka och jag är URUSEL på presenter.. Tänkte som att du haft pojkvän så länge kanske du har något bra tips? Gärna något fint, gulligt eller romantiskt. Sånt som uppskattas :D
Blir väldigt väldigt väääldigt glad för svar!!
Kramkram

Först och främst, tack så mycket!:)
Till ditt problem, jag vet ju inte precis vad din pojkvän önskar sig. Men när Simon har fått presenter utav mig så har jag frågat honom vad han önskar sig. Och sedan utgått ifrån det. Eller så har jag använt fantasin. Antingen lite billigare saker men fler eller lite dyrare men mindre. Han har fått parfymer utav mig och kläder. I julklapp gav jag honom ett halsband med mitt namn och vårat datum på. Det blev han väldigt glad för. Och det beställde jag hos zweets.se. Presenter behöver det heller inte alltid vara. Jag tycker det är fint om man bjuder på en upplevelse som man minns resten av livet. Som att boka en spabehandling. Gå ut och äta, bjuda på bio. Laga en fin middag åt honom hemma, bjuda på massage (om han gillar sådant.) Upplevelser finns det massor att välja på. Du kan även tänka dig vad du skulle vilja ha i present, så kan du ge honom det. Och en annan bra sak är att köra på vad du själv tycker och vill, om du till exempel hittar någonting fint. Så kör på det så gillar han det säkert också! Och kom ihåg, det är tanken som räknas. Hoppas jag kunde hjälpa dig lite på vägen!

Den här fina väskan fick jag utav pappa idag. Den är i bra storlek osv. Men det som är helt galet är, att man verkligen kan fynda på Second Hand. Den är i äkta skinn, precis som ny. Och gick bara på TJUGOTRE kronor. Den är inte lika fin på bild (såklart) och den är inte fylld. Nu är jag bara ute efter en stor väska. Sen är jag en ännu gladare kicka.

2. Jag är väldigt givmild.
3. Jag älskar att få andra på bra humör.
4. Jag kan lätt bli rädd för människor som är sura. (När jag inte vet av vilken anledning.)
5. Jag hatar människor som är så jävla snåla. Till exempel om man har en hemmakväll med vänner, också sitter alla och äter ur sina egna påsar. Jag som är från Holland tycker sånt är konstigt. Där häller man upp i en skål och det står inga namn på något. Även om två kompisar hänger och den ena personen tar upp en tuggummipåse och inte frågar den andra om den vill ha.
6. Jag har svårt för att lita på människor.
7. Jag blir hur varm som helst i mitt hjärta när jag märker att människor uppskattar mig.
8. Jag älskar surströmming.
9. Jag dömer inte människor för att jag tros veta hur den människan är. Jag är försiktig med sådant och lär känna honom/henne istället.
10. Jag älskar musik. Det får mig att bli lugn. Stark. Säker och allt sådant.

Ibland är rea bra. Typ som idag.




En annan långklänning.

Min hållning på den här bilden. Inte så..... nice!

Tår...........




Dessa är mörkblåa och inte svarta.