Jag blir helt lyrisk.


Klädd i någonting i form av sommar. Vandra in mot torget med fina människor. Trängas i värmen och publiken som väntar på dig lika mycket som jag gör. Jag kan känna varenda hårstrå på kroppen som kryper tätt över hela mig, någonstans inombords är jag bara alldeles lugn och försöker fokusera på din vackra blick. Men ändå kan jag känna hur blodet pumpar i mig ända ut i fingerspetsarna. Jag hoppas du har din vita sjömanskostym på dig, för den klär dig så fint. Men den kommer snabbt övergå till lite grådaskig när du studsar och når ut till oss. Två dagar kvar nu, och jag längtar så mycket så jag går sönder. Men jag får trilla i bitar efter din konsert som för mig kommer vara alldeles för kort. Tusen tårar är redo och rösten är densamma, den ska bli så jävla hes. Bara för att sjunga med dig, gärna till Atombomb.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0