Om McDonald's.
Sofia om So fakkin' tired.
Såg att du jobbar på donken, gör jag med så blev lite nyfiken. Vad är det absolut värsta du vart med om när du jobbat?
Todeloo.
Jaså! På bloggen eller när jag jobbat? (nyfiken på det, haha). Det som jag har blivit mest less på och aningen sårad av var i början när jag precis hade börjat så hände det vissa saker med min trivsel och i min känsloväg så blev jag förnedrad. Fick gå igenom olika samtal för att det skulle bli frid och fröjd. Men jag vill inte uttala mig djupare om den här händelsen på bloggen. En ''privat'' väg skulle vara bättre om du skulle vilja veta mer. Sedan är det aldrig roligt när gästerna blir arga eller skäller ut en. Det var under mellandagsrean som jag hade min första rush, och det var väldigt, väldigt mycket folk. Då var det en gäst som hade beställt en glutenfri McFeast, jag hade slagit in det här rätt och köket hade fått in beställningen, ändå tog det ca 20 tills gästen hade fått sin hamburgare medan hans familj hade fått sin mat och ätit upp den. Detta var självklart någonting som inte hände med flit, utan köket hade jätte-jättemycket att göra. Och gästens mamma kom fram ett flertal gånger och var frustrerad på köket eftersom att de hela tiden hade sagt att det skulle ta ''3 minuter, 1 minut'' osv. Men jag förklarade läget och hon var väldigt förstående så det var skönt. Och hon förstod att köket hade mycket att göra men ville hellre ha ett ärligt svar om det skulle ta 20 minuter. Men i det fallet förstår jag båda partena, när jag själv är gäst vill jag självklart ha maten så snabbt som möjligt men ibland är det mycket att göra för köket. (Som du säkerligen vet). Annars mer än detta så har det inte hänt så mycket värre. Mer än att jag skulle öppna lådan med Happy Meal-äpplena och jag nockade mig själv i ansiktet. Haha, det gjorde oooont!
Slutsats: Det värsta jag vet är otrevliga gäster och som står och pratar ''skit'' om McDonald's medan de ska beställa(???). (Två gäster hittills som har gjort det). En fråga tillbaka, vad är det värsta du har varit med om?
Såg att du jobbar på donken, gör jag med så blev lite nyfiken. Vad är det absolut värsta du vart med om när du jobbat?
Todeloo.
Jaså! På bloggen eller när jag jobbat? (nyfiken på det, haha). Det som jag har blivit mest less på och aningen sårad av var i början när jag precis hade börjat så hände det vissa saker med min trivsel och i min känsloväg så blev jag förnedrad. Fick gå igenom olika samtal för att det skulle bli frid och fröjd. Men jag vill inte uttala mig djupare om den här händelsen på bloggen. En ''privat'' väg skulle vara bättre om du skulle vilja veta mer. Sedan är det aldrig roligt när gästerna blir arga eller skäller ut en. Det var under mellandagsrean som jag hade min första rush, och det var väldigt, väldigt mycket folk. Då var det en gäst som hade beställt en glutenfri McFeast, jag hade slagit in det här rätt och köket hade fått in beställningen, ändå tog det ca 20 tills gästen hade fått sin hamburgare medan hans familj hade fått sin mat och ätit upp den. Detta var självklart någonting som inte hände med flit, utan köket hade jätte-jättemycket att göra. Och gästens mamma kom fram ett flertal gånger och var frustrerad på köket eftersom att de hela tiden hade sagt att det skulle ta ''3 minuter, 1 minut'' osv. Men jag förklarade läget och hon var väldigt förstående så det var skönt. Och hon förstod att köket hade mycket att göra men ville hellre ha ett ärligt svar om det skulle ta 20 minuter. Men i det fallet förstår jag båda partena, när jag själv är gäst vill jag självklart ha maten så snabbt som möjligt men ibland är det mycket att göra för köket. (Som du säkerligen vet). Annars mer än detta så har det inte hänt så mycket värre. Mer än att jag skulle öppna lådan med Happy Meal-äpplena och jag nockade mig själv i ansiktet. Haha, det gjorde oooont!
Slutsats: Det värsta jag vet är otrevliga gäster och som står och pratar ''skit'' om McDonald's medan de ska beställa(???). (Två gäster hittills som har gjort det). En fråga tillbaka, vad är det värsta du har varit med om?
Vädret.♥
Känner press på mig när jag inte har bloggat på tre dagar. Alltså att jag måste börja bra. Så HEJ! (Bra huhhhh?)
Jag pluggar ihjäl mig nuförtiden så därför har jag inte visat min aktiva sida. Idag börjar jag kvart över tolv men har varit vaken sedan klockan sju, åkte på Friskis, gymmade från åtta till halv tio, duschade och promenerade från Friskis till skolan i värmen som har tagit över Sundsvall. Det är så himla himla skönt och jag ville slita av mig byxorna på ett ungefär, eftersom att jag var så varm. Även om det blåser så är det inte kallt överhuvudtaget. Och imorgon ska det bli hela tjugotre grader varmt.
Jamen visst vad lycklig jag ser ut.
MAN VILL JU INTE BLI PÅKOMMEN MED SMYGFOTNING. :-))))
Älskar alltså livet med andra ord. Idag i alla fall.
Förutom att jag jobbar imorgon 16-23.00. Hatar de passen såååhäääär mycket. Bara för att hela dagen försvinner. På lördag firar vi pappa som fyller 52 år, trots att han fyller år på måndag. Och resten av helgen och veckorna som är kvar ska jag plugga ihjäl mig.
Förresten, den största anledningen till att jag älskar att träna på morgonen är för att man har gjort det och slutar man halv fem som jag gör idag kan man plugga resten av kvällen istället.
Aja, adjö så länge.
Jag pluggar ihjäl mig nuförtiden så därför har jag inte visat min aktiva sida. Idag börjar jag kvart över tolv men har varit vaken sedan klockan sju, åkte på Friskis, gymmade från åtta till halv tio, duschade och promenerade från Friskis till skolan i värmen som har tagit över Sundsvall. Det är så himla himla skönt och jag ville slita av mig byxorna på ett ungefär, eftersom att jag var så varm. Även om det blåser så är det inte kallt överhuvudtaget. Och imorgon ska det bli hela tjugotre grader varmt.
Jamen visst vad lycklig jag ser ut.
MAN VILL JU INTE BLI PÅKOMMEN MED SMYGFOTNING. :-))))
Älskar alltså livet med andra ord. Idag i alla fall.
Förutom att jag jobbar imorgon 16-23.00. Hatar de passen såååhäääär mycket. Bara för att hela dagen försvinner. På lördag firar vi pappa som fyller 52 år, trots att han fyller år på måndag. Och resten av helgen och veckorna som är kvar ska jag plugga ihjäl mig.
Förresten, den största anledningen till att jag älskar att träna på morgonen är för att man har gjort det och slutar man halv fem som jag gör idag kan man plugga resten av kvällen istället.
Aja, adjö så länge.
So fakkin' tired.
Jag är som en vandrande zombie idag. Blev inte mycket sömn i natt, alls. Klev upp ca åtta, åkte in till skolan helt i onödan. Blivit plåtad. Varit hos tandläkaren. Och sen jag kom hem (vid fyra) så har jag pluggat ergonomi med små pauser emellanåt. Och jag är så trött att jag håller på att dö. Behöver mina minst åtta timmar för att kunna plugga överhuvudtaget.
Nu ligger jag redo för att somna i en nybäddad säng. Försökte borsta tänderna men ni förstår inte hur stört cp-ont det gör med en spänd tandställning, går bara inte. Men, godnatt.
Andas ut.
Gud. vad. skönt. det. var. att. skriva. av. sig.
Idag har jag hunnit plugga idrott. Och tränat. Och varit arg på mina lärare. Tänkte packa ner lite stuff i en väska för ikväll sover jag hos Per-Philip (lol). Imorgon känns det som att jag har tusentals möten att passa, börjar skolan nio, ska på en timmes privat sak klockan tio, klockan elva tar jag med mig Hanna för att bli plåtad utav en annan Hanna, och klockan ett ska jag ligga i tandläkarstolen. Efter allt detta ska jag i vanlig ordning åka hem och dö pluggdöden.
Det enda som gjort mig glad idag var träningen och att jag fick VG+ på min filmanalys som jag gjorde igår. Happiness.
Som sagt, less på lärarna.
Idag har jag hunnit plugga idrott. Och tränat. Och varit arg på mina lärare. Tänkte packa ner lite stuff i en väska för ikväll sover jag hos Per-Philip (lol). Imorgon känns det som att jag har tusentals möten att passa, börjar skolan nio, ska på en timmes privat sak klockan tio, klockan elva tar jag med mig Hanna för att bli plåtad utav en annan Hanna, och klockan ett ska jag ligga i tandläkarstolen. Efter allt detta ska jag i vanlig ordning åka hem och dö pluggdöden.
Det enda som gjort mig glad idag var träningen och att jag fick VG+ på min filmanalys som jag gjorde igår. Happiness.
Som sagt, less på lärarna.
Så himla mycket prat om elevernas eget ansvar, men var finner vi lärarnas ansvar?
Jag vet inte riktigt hur jag ska få ur min ilska på ett bra och normalt sätt. Men jag är så sjukt förbannad och otroligt less på lärarnas evighetsprat om att ''det är elevernas uppgift att ta eget ansvar'' ja, OKEJ. Men när vi väl gör det, så verkar det som om ni inte har något ansvar att ta.
Jag, som jag nämnde igår, ligger efter i några fotouppgifter med min lärare M. Jag mejlade honom om detta för mer än en månad sedan att jag ville veta exakt vad jag låg efter i och hur jag skulle kunna göra för att bli av med dessa uppgifter. Han skrev att vi skulle ordna det och att han skulle göra en plan så att jag blev av med min skoltrötthet så jag kunde fixa de här uppgifterna. Detta var för tre veckor sedan, innan praktiken började. Han skulle ''återkomma'' med en plan. Jag har väntat, mejlat under praktiken om planen som jag fortfarande inte fått, utan svar. Idag har jag fortfarande inte fått den, och jag har mejlat idag igen.
I morse skrev jag till en annan lärare och frågade om han ville träffa oss imorgon (då vi har fototid och egentligen inte behöver vara på skolan) eftersom att vi har varit på praktik. Han svarade nej och skrev att jag skulle prata med läraren M för att se om han ville träffa oss. Två timmar efter att jag hade smsat honom så ser jag i vår HVFO10-grupp att vi tydligen visst ska träffas för att en annan tjej i klassen hade smsat denna lärare och då hade han sagt att vi skulle träffas. (Men inte till mig).
För tre dagar sedan mejlade jag min lärare i naturkunskap om att jag vill göra energiprovet som jag fick underkänt i nu på torsdag eller fredag, han har inte svarat. Första gången jag frågade honom om vad jag skulle plugga till sa han ''du har klasskompisar du kan fråga ju'' då sa jag ''men om jag mejlar dig så är det ditt ansvar att svara och hade jag inte frågat de i klassen vad jag skulle ha pluggat till så hade jag inte kunnat pluggat nu''. Hans svar var ''det är väl ingenting att flyga upp i taket för''. Och jag tycker att det är ett vidrigt och respektlöst beteende. Vi som elever ska ta eget ansvar, medan lärarna uppenbarligen kan driva runt som de vill. Strunta i att svara på ett mejl. Strunta i att rätta prov. Strunta i att rätta uppgifter. Strunta i att bestämma en omprovstid med eleven.
Jag är så förbannat jäkla trött på det här. Och mer less än någonsin är jag på mina lärare. Men lärarna får ändå sin lön, medan jag får ig för att de inte svarar på mina mejl och planerar med mig när jag ska göra ett omprov. DETTA är inget engångsfall, utan det är alltid samma visa med några utav dessa lärare. Lärare är otydliga över vad vi ska göra. Vissa i klassen har inte någon uppfattning om vad som ska göras med andra säger ''det där sa hen då, det ska vara inlämnat då''. Medan några andra elever inte har fått reda på det.
Jag är så vidrigt less på den här o-organiserade skitlinjen och lärarna. Jag förstår och har fullkomlig respekt för att vi elever måste ta eget ansvar, men när det kommer till att lärarna inte tar ansvar för sitt och kommunikationen mellan sig själv och eleven så respekterar jag inte dem längre. Jag har tagit mitt ansvar så himla många gånger och tagit tag i det när jag väl missar ett prov, eller måste göra om det. Men det är sällan jag får en tid av dem, inte ens ett svar när eller om jag kan göra om det.
Den kommande veckan och nästa vecka har jag alltså detta att göra:
• Idrottsprov, naturkunskapsprov, psykologiprov, religionsprov och en redovisning om Tant Anci & Fröken Sara på naturkunskapen.
• Göra en uppgift om arbetsmiljö och säkerhet.
• Svara på frågor om praktiken, samt redovisa.
• Plugga till NKA, psykologi och religionen.
• Skriva uppsats om intervjun på Tant Anci & Fröken Sara.
• Intervjua en person till idrottsuppgiften.
• Läsa klart svenskaboken som vi ska göra en bokrecension på (?)
• Göra en akvarellmålningsuppgift.
• Redovisa photoshop-tutorial, göra klart företagsuppgiften.
• Fota dusk to dawn.
Det som är kursivt är det jag har halkat efter med. Och ja, jag är väldigt skolless men gör mitt bästa ändå. Och jag gör mitt bästa och tar mitt ansvar trots att lärarna pissar ner mig. Vi elever får frånvaro och inget studiebidrag om inte vi dyker upp på en lektion. Lärarna kan strunta i att komma till en lektion, dessutom flera, utan att meddela och får ändå sina löner. Om inte detta är brist på respekt så vet jag inte riktigt vad. Trots att jag har tagit den här bristen på respekt flera gånger så kämpar jag ändå. Jag har aldrig valt att ligga efter i skolan.
Slutsats: Lärare har inte alltid rätt. Lärare gör inte alltid rätt. Lärare är fan inte felfria.
Jag, som jag nämnde igår, ligger efter i några fotouppgifter med min lärare M. Jag mejlade honom om detta för mer än en månad sedan att jag ville veta exakt vad jag låg efter i och hur jag skulle kunna göra för att bli av med dessa uppgifter. Han skrev att vi skulle ordna det och att han skulle göra en plan så att jag blev av med min skoltrötthet så jag kunde fixa de här uppgifterna. Detta var för tre veckor sedan, innan praktiken började. Han skulle ''återkomma'' med en plan. Jag har väntat, mejlat under praktiken om planen som jag fortfarande inte fått, utan svar. Idag har jag fortfarande inte fått den, och jag har mejlat idag igen.
I morse skrev jag till en annan lärare och frågade om han ville träffa oss imorgon (då vi har fototid och egentligen inte behöver vara på skolan) eftersom att vi har varit på praktik. Han svarade nej och skrev att jag skulle prata med läraren M för att se om han ville träffa oss. Två timmar efter att jag hade smsat honom så ser jag i vår HVFO10-grupp att vi tydligen visst ska träffas för att en annan tjej i klassen hade smsat denna lärare och då hade han sagt att vi skulle träffas. (Men inte till mig).
För tre dagar sedan mejlade jag min lärare i naturkunskap om att jag vill göra energiprovet som jag fick underkänt i nu på torsdag eller fredag, han har inte svarat. Första gången jag frågade honom om vad jag skulle plugga till sa han ''du har klasskompisar du kan fråga ju'' då sa jag ''men om jag mejlar dig så är det ditt ansvar att svara och hade jag inte frågat de i klassen vad jag skulle ha pluggat till så hade jag inte kunnat pluggat nu''. Hans svar var ''det är väl ingenting att flyga upp i taket för''. Och jag tycker att det är ett vidrigt och respektlöst beteende. Vi som elever ska ta eget ansvar, medan lärarna uppenbarligen kan driva runt som de vill. Strunta i att svara på ett mejl. Strunta i att rätta prov. Strunta i att rätta uppgifter. Strunta i att bestämma en omprovstid med eleven.
Jag är så förbannat jäkla trött på det här. Och mer less än någonsin är jag på mina lärare. Men lärarna får ändå sin lön, medan jag får ig för att de inte svarar på mina mejl och planerar med mig när jag ska göra ett omprov. DETTA är inget engångsfall, utan det är alltid samma visa med några utav dessa lärare. Lärare är otydliga över vad vi ska göra. Vissa i klassen har inte någon uppfattning om vad som ska göras med andra säger ''det där sa hen då, det ska vara inlämnat då''. Medan några andra elever inte har fått reda på det.
Jag är så vidrigt less på den här o-organiserade skitlinjen och lärarna. Jag förstår och har fullkomlig respekt för att vi elever måste ta eget ansvar, men när det kommer till att lärarna inte tar ansvar för sitt och kommunikationen mellan sig själv och eleven så respekterar jag inte dem längre. Jag har tagit mitt ansvar så himla många gånger och tagit tag i det när jag väl missar ett prov, eller måste göra om det. Men det är sällan jag får en tid av dem, inte ens ett svar när eller om jag kan göra om det.
Den kommande veckan och nästa vecka har jag alltså detta att göra:
• Idrottsprov, naturkunskapsprov, psykologiprov, religionsprov och en redovisning om Tant Anci & Fröken Sara på naturkunskapen.
• Göra en uppgift om arbetsmiljö och säkerhet.
• Svara på frågor om praktiken, samt redovisa.
• Plugga till NKA, psykologi och religionen.
• Skriva uppsats om intervjun på Tant Anci & Fröken Sara.
• Intervjua en person till idrottsuppgiften.
• Läsa klart svenskaboken som vi ska göra en bokrecension på (?)
• Göra en akvarellmålningsuppgift.
• Redovisa photoshop-tutorial, göra klart företagsuppgiften.
• Fota dusk to dawn.
Det som är kursivt är det jag har halkat efter med. Och ja, jag är väldigt skolless men gör mitt bästa ändå. Och jag gör mitt bästa och tar mitt ansvar trots att lärarna pissar ner mig. Vi elever får frånvaro och inget studiebidrag om inte vi dyker upp på en lektion. Lärarna kan strunta i att komma till en lektion, dessutom flera, utan att meddela och får ändå sina löner. Om inte detta är brist på respekt så vet jag inte riktigt vad. Trots att jag har tagit den här bristen på respekt flera gånger så kämpar jag ändå. Jag har aldrig valt att ligga efter i skolan.
Slutsats: Lärare har inte alltid rätt. Lärare gör inte alltid rätt. Lärare är fan inte felfria.
You go girl.
Anonym om Heja Sharlee!!!
Hej Sharlee.
Hej Sharlee.
I ett annat upplägg så har du skrivit om att du ångrar dig att du inte gjorde bra ifrån dig i högstadiet. Alltså jag är bara nyfiken. För det verkar gå ganska bra för dig nu i skolan? Okej du går ju visserligen i andra ring i gymnasiet, men du verkar ha ganska stora läxor, om man kan säga så. Alltså, vad jag vill ha sagt är.. hur gick det för dig i högstadiet? Jag är bara nyfiken. Eftersom, nu går jag i nian. Vilket innebär att jag börjar i gymnasiet i höst (ja. Humanistiska programmet Kultur). I alla fall. Däremot, så gjorde jag aldrig bra ifrån i hela högstadiet. Men i nian har jag visserligen börjat ta alla mina studier på största allvar. Det var liksom nu i nian, som tanken slog mig och sa "VAKNA!" typ. Vilket också fick mig att tänka bak lite, att jag skulle ha gjort bättre ifrån mig i åttan och sjuan. För det gick verkligen skitdåligt. Men jag vet att jag kan mer än vad jag har gjort under dessa tre åren i högstadiet. Och att jag faktist känner att jag har en ny chans när jag börjar i gymnasiet.
Alltså hur gick det egentligen för dig?
Hej Sharlee.
I ett annat upplägg så har du skrivit om att du ångrar dig att du inte gjorde bra ifrån dig i högstadiet. Alltså jag är bara nyfiken. För det verkar gå ganska bra för dig nu i skolan? Okej du går ju visserligen i andra ring i gymnasiet, men du verkar ha ganska stora läxor, om man kan säga så. Alltså, vad jag vill ha sagt är.. hur gick det för dig i högstadiet? Jag är bara nyfiken. Eftersom, nu går jag i nian. Vilket innebär att jag börjar i gymnasiet i höst (ja. Humanistiska programmet Kultur). I alla fall. Däremot, så gjorde jag aldrig bra ifrån i hela högstadiet. Men i nian har jag visserligen börjat ta alla mina studier på största allvar. Det var liksom nu i nian, som tanken slog mig och sa "VAKNA!" typ. Vilket också fick mig att tänka bak lite, att jag skulle ha gjort bättre ifrån mig i åttan och sjuan. För det gick verkligen skitdåligt. Men jag vet att jag kan mer än vad jag har gjort under dessa tre åren i högstadiet. Och att jag faktist känner att jag har en ny chans när jag börjar i gymnasiet.
Alltså hur gick det egentligen för dig?
Hej och hå. Var beredd på världens längsta svar, men det handlar inte om längden. Så jag hoppas innehållet ger dig någonting.
Det ligger ca jättemånga anledningar till varför jag aldrig riktigt har varit skärpt i skolan, och aldrig gjort mitt allra allra bästa. Jag fick en kommentar kring Valborg om att jag verkar självsäker i bloggen, och eftersom att jag visar ca 1% av mitt privata liv konkret i bloggen så kan det verka så. Men egentligen är det inte alltid så. Under hela min skolgång har jag aldrig riktigt trott på mig själv och jag har alltid behövt bekräftelse från andra. Under min högstadieperiod så fick jag aldrig tid för mig själv eftersom att jag alltid var en tjej som behövde luta mig på någon killes axlar, dumt nog så var det aldrig någon som var speciellt schysst med mig så jag blev ännu osäkrare via dem. Jag har alltid stött bort skolan på ett eller annat sätt, och det som sänkte mig allra mest var att jag alltid har haft problem med matten. Jag har gått i en extra mattegrupp sen jag gick i trean på lågstadiet, och jag har alltid behövt extra hjälp med matten. Jag satte mig alltid längst bak i klassrummet, låtsades räkna och kunna när läraren gick förbi, och jag ville sjunka ner genom marken när läraren sa ''Vad blir det Sharlee?'' och mitt svar var ''Ehm... Ja..'' också fick den jag satt bredvid viska lite fort också hasplade jag ur mig svaret fastän jag aldrig förstod vad jag svarade.
I varje klass finns det alltid någon som är ett mvg-barn och likt förbannat jämför man sig ofta med dessa barn. Eller varför just de är allkunniga. Men det är inte riktigt där det ligger i, och det är inte det man ska haka upp sig på. När jag gick i högstadiet gick många saker snett men jag var även i den riktiga tonårsperioden där jag ville vara lite häftig och ''strunta'' i skolan. Men mycket hängde också på att jag helt enkelt var lat. Och jag satt på lektionerna med mina vänner som inte var bra för mig under skoltid. Eftersom att jag bara surrade mig igenom lektionerna. Hursomhelst, mitt mål var att komma in på Hantverk Foto och jag skulle komma in, ingenting annat. De gånger jag gick in för skolan, pluggade i tid och gjorde mitt bästa på proven så fick jag oftast ''bara'' G eller VG ändå. Och det var det som sänkte mig mycket, jag fick en känsla av ''Jaha, nu har jag ju gjort mitt bästa och får ändå inte MVG'' och för varje gång jag kände så så gjorde det att jag halkade efter mer. (Tänk istället, ja Godkänt är bra, jag blev ju godkänd!) Mina instinkter sa ändå att ''Det spelar ingen roll om jag pluggar, jag får ändå inte mvg...''. Och det är DÄR man måste sluta. Man kan inte vara bäst på allt (det var visserligen inte så jag kände, men när jag väl gjorde mitt bästa ville jag få mvg). Det handlar bara om att vara självsäker och till största del vara nöjd själv över det man har åstadkommit.
Under min högstadieperiod hade jag ca sex olika mattelärare, och det är kanske det sämsta lärare kan göra mot en elev som mig. Jag är inte trögfattad. Jag går inte i cp-matte. Jag är inte efterbliven. Jag behöver bara en pedagogisk lärare som kan förklara för mig varför det blir som det blir. Jag kallar inte folk med dyslexi för cpn, jag kallar inte människor som inte vet hur man säger ''Hej mitt namn är ... och jag är si och så gammal, jag bor i Sverige och älskar att skriva'' på engelska. Eftersom att jag vet att vissa saker har vissa människor svårare för. Och i det här fallet har jag svårt för matte. Och det ÄR någonting jag aldrig kommer att skämmas över igen. Jag bryr mig inte längre. Jag svarar att jag inte vet, om jag inte vet svaret. Och trots att jag fortfarande har motgångar med matten så sjunker jag självklart ihop, och den tyngden överväger min vilja att kämpa ibland. Nu till sommaren skulle jag egentligen ha varit färdig med Matte A-kursen, ja precis, jag läser fortfarande Matte A. Men, i februari när jag bestämde mig för att ta tag i skolan på riktigt. Så dog min farmor. Jag fick åka till Holland på begravning (och under den här perioden och flera månader innan så har jag haft en riktigt, riktigt tung period i mitt liv) som jag fortfarande har, men i det tunga försöker jag se någonting positivt. Och jag fokuserar bara på mig själv nu vilket verkar hjälpa mig bra.
Som du säger så har du också ''kastat'' bort dina två år under högstadietiden och att känslan av stress och panik kommer ifatt. Bättre sent än aldrig bara, du kan. Även om det är några få veckor kvar. Och försök att tänka att det inte är någon idé att älta i den tiden som har varit att ''Jag skulle ha gjort si eller så'' eftersom att man aldrig kan ändra på det som har varit. Därför tycker jag att det är dunderbra utav dig att du blickar framåt. Att gymnasiet kan vara en ny start för dig, och en ny chans. Så ge dig själv en ny chans också! Och låt ingenting annat komma i vägen för dig. Låt inte någon annan få dig att skjuta på skolan, som ''äh, jag kan vara med henom, jag gör det där imorgon''. Prioritera dig själv och det där förbannade plugget först. Var med henom sen. Det finns tid till det.
Det som fick mig att vakna var att om jag inte fixade matten i nian, så skulle jag inte kunna vara stolt. DET som hjälpte mig var en bekant till oss, som kom hem till mig, i tre veckor och räknade matte med mig. Förklarade för mig vad jag höll på med och förklarade logiken i allt. Under tre veckor klarade jag kursen som de andra gjorde under ett år. Och nej, jag ljuger ingenting. Jag tyckte för första gången i hela mitt liv att matte var roligt. Och jag förstod vad jag höll på med. På min skolavslutning i nian så fick jag ett stipendium på 1000 kronor för min kämpaglöd och insats de sista veckorna.
Men hade jag inte suttit ihop med Simon tjugofyrasju under det första året i gymnasiet hade jag nog fått en bättre grund och då hade jag haft bättre betyg idag också (även om jag är nöjd med hur det ser ut nu också) men det kan, som alltid, bli bättre. Hade jag inte varit i en krisperiod i snart ett år, så hade det också gått bättre och jag hade blivit godkänd i Matte A. Allt det som händer mig som människa påverkar skolgången mer än vad man tror. Jag har under ett halvår gått till skolan, varit närvarande, men jag har inte orkat göra det jag bör ha gjort. Jag har små perioder där jag känner att skolan är rolig och jag verkligen vill satsa på det. Jag älskar att ha det organiserat och veta vad jag gör. Och andra gånger känner jag mig helt omotiverad till allt. Nu tar jag igen två prov som jag har missat, jag gör mina uppgifter i tid, jag går inte ut, jag är inte med Simon fastän jag vill. Till exempel hade jag velat åka dit ikväll hur mycket som helst, så gjorde jag min filmanalys istället. För det är viktigt att inte skjuta på saker. Det är bara att bestämma sig, GÖR DET BARA. Sedan är det färdigt. Finito. Klart. Gör vad du vill då. För någon vecka sedan fick jag ett mejl om att gå i sommarskola för matten, det första som slog mig var ''Fan, jag vill inte. Jag ska ha mitt sommarlov'' men lika snabbt så ändrade jag mig och tänkte att jag går hellre tre veckor i skolan och får ett godkänt, än att ha matten trånande efter mig i ett år till. Mitt sista år av gymnasiet, och det vill jag inte. Så jag bestämde mig för att gå i sommarskola.
Så min skoltid har aldrig varit enkel, jag har aldrig glidit på en räkmacka, och skolan går faktiskt helt okej för mig nu, trots att jag kämpar och stressar. Mina teoretiska ämnen går bra, medan jag ligger efter en hel drös med uppgifter inom foto (eftersom att jag inte känner någonting för foto längre och tycker tyvärr att det har blivit jättetråkigt) men det har också mycket att göra med hur jag mår privat. Hursomhelst, jag vet inte vad som har gjort så att din högstadietid gått dåligt. (Det får du gärna berätta om du vill) men jag tycker att du är duktig som tar tag i detta. Och jag hoppas du kommer in på det du vill gå. Och sluta aldrig kämpa, se framåt med en gnutta hopp och tänk ''Jag kan, bara jag är nöjd själv.'' så får det vara så. Plugga ihjäl dig, luta dig tillbaka, och ta vännerna sedan.
Slutsats: Ge fan aldrig upp. Vill du göra ditt bästa, gör ditt bästa. För du kan det!
P.s. Frågor på detta? Hör av dig om någonting är oklart. (Och just, skriv gärna om det här svaret gav dig någonting).
Hej och hå. Var beredd på världens längsta svar, men det handlar inte om längden. Så jag hoppas innehållet ger dig någonting.
Det ligger ca jättemånga anledningar till varför jag aldrig riktigt har varit skärpt i skolan, och aldrig gjort mitt allra allra bästa. Jag fick en kommentar kring Valborg om att jag verkar självsäker i bloggen, och eftersom att jag visar ca 1% av mitt privata liv konkret i bloggen så kan det verka så. Men egentligen är det inte alltid så. Under hela min skolgång har jag aldrig riktigt trott på mig själv och jag har alltid behövt bekräftelse från andra. Under min högstadieperiod så fick jag aldrig tid för mig själv eftersom att jag alltid var en tjej som behövde luta mig på någon killes axlar, dumt nog så var det aldrig någon som var speciellt schysst med mig så jag blev ännu osäkrare via dem. Jag har alltid stött bort skolan på ett eller annat sätt, och det som sänkte mig allra mest var att jag alltid har haft problem med matten. Jag har gått i en extra mattegrupp sen jag gick i trean på lågstadiet, och jag har alltid behövt extra hjälp med matten. Jag satte mig alltid längst bak i klassrummet, låtsades räkna och kunna när läraren gick förbi, och jag ville sjunka ner genom marken när läraren sa ''Vad blir det Sharlee?'' och mitt svar var ''Ehm... Ja..'' också fick den jag satt bredvid viska lite fort också hasplade jag ur mig svaret fastän jag aldrig förstod vad jag svarade.
I varje klass finns det alltid någon som är ett mvg-barn och likt förbannat jämför man sig ofta med dessa barn. Eller varför just de är allkunniga. Men det är inte riktigt där det ligger i, och det är inte det man ska haka upp sig på. När jag gick i högstadiet gick många saker snett men jag var även i den riktiga tonårsperioden där jag ville vara lite häftig och ''strunta'' i skolan. Men mycket hängde också på att jag helt enkelt var lat. Och jag satt på lektionerna med mina vänner som inte var bra för mig under skoltid. Eftersom att jag bara surrade mig igenom lektionerna. Hursomhelst, mitt mål var att komma in på Hantverk Foto och jag skulle komma in, ingenting annat. De gånger jag gick in för skolan, pluggade i tid och gjorde mitt bästa på proven så fick jag oftast ''bara'' G eller VG ändå. Och det var det som sänkte mig mycket, jag fick en känsla av ''Jaha, nu har jag ju gjort mitt bästa och får ändå inte MVG'' och för varje gång jag kände så så gjorde det att jag halkade efter mer. (Tänk istället, ja Godkänt är bra, jag blev ju godkänd!) Mina instinkter sa ändå att ''Det spelar ingen roll om jag pluggar, jag får ändå inte mvg...''. Och det är DÄR man måste sluta. Man kan inte vara bäst på allt (det var visserligen inte så jag kände, men när jag väl gjorde mitt bästa ville jag få mvg). Det handlar bara om att vara självsäker och till största del vara nöjd själv över det man har åstadkommit.
Under min högstadieperiod hade jag ca sex olika mattelärare, och det är kanske det sämsta lärare kan göra mot en elev som mig. Jag är inte trögfattad. Jag går inte i cp-matte. Jag är inte efterbliven. Jag behöver bara en pedagogisk lärare som kan förklara för mig varför det blir som det blir. Jag kallar inte folk med dyslexi för cpn, jag kallar inte människor som inte vet hur man säger ''Hej mitt namn är ... och jag är si och så gammal, jag bor i Sverige och älskar att skriva'' på engelska. Eftersom att jag vet att vissa saker har vissa människor svårare för. Och i det här fallet har jag svårt för matte. Och det ÄR någonting jag aldrig kommer att skämmas över igen. Jag bryr mig inte längre. Jag svarar att jag inte vet, om jag inte vet svaret. Och trots att jag fortfarande har motgångar med matten så sjunker jag självklart ihop, och den tyngden överväger min vilja att kämpa ibland. Nu till sommaren skulle jag egentligen ha varit färdig med Matte A-kursen, ja precis, jag läser fortfarande Matte A. Men, i februari när jag bestämde mig för att ta tag i skolan på riktigt. Så dog min farmor. Jag fick åka till Holland på begravning (och under den här perioden och flera månader innan så har jag haft en riktigt, riktigt tung period i mitt liv) som jag fortfarande har, men i det tunga försöker jag se någonting positivt. Och jag fokuserar bara på mig själv nu vilket verkar hjälpa mig bra.
Som du säger så har du också ''kastat'' bort dina två år under högstadietiden och att känslan av stress och panik kommer ifatt. Bättre sent än aldrig bara, du kan. Även om det är några få veckor kvar. Och försök att tänka att det inte är någon idé att älta i den tiden som har varit att ''Jag skulle ha gjort si eller så'' eftersom att man aldrig kan ändra på det som har varit. Därför tycker jag att det är dunderbra utav dig att du blickar framåt. Att gymnasiet kan vara en ny start för dig, och en ny chans. Så ge dig själv en ny chans också! Och låt ingenting annat komma i vägen för dig. Låt inte någon annan få dig att skjuta på skolan, som ''äh, jag kan vara med henom, jag gör det där imorgon''. Prioritera dig själv och det där förbannade plugget först. Var med henom sen. Det finns tid till det.
Det som fick mig att vakna var att om jag inte fixade matten i nian, så skulle jag inte kunna vara stolt. DET som hjälpte mig var en bekant till oss, som kom hem till mig, i tre veckor och räknade matte med mig. Förklarade för mig vad jag höll på med och förklarade logiken i allt. Under tre veckor klarade jag kursen som de andra gjorde under ett år. Och nej, jag ljuger ingenting. Jag tyckte för första gången i hela mitt liv att matte var roligt. Och jag förstod vad jag höll på med. På min skolavslutning i nian så fick jag ett stipendium på 1000 kronor för min kämpaglöd och insats de sista veckorna.
Men hade jag inte suttit ihop med Simon tjugofyrasju under det första året i gymnasiet hade jag nog fått en bättre grund och då hade jag haft bättre betyg idag också (även om jag är nöjd med hur det ser ut nu också) men det kan, som alltid, bli bättre. Hade jag inte varit i en krisperiod i snart ett år, så hade det också gått bättre och jag hade blivit godkänd i Matte A. Allt det som händer mig som människa påverkar skolgången mer än vad man tror. Jag har under ett halvår gått till skolan, varit närvarande, men jag har inte orkat göra det jag bör ha gjort. Jag har små perioder där jag känner att skolan är rolig och jag verkligen vill satsa på det. Jag älskar att ha det organiserat och veta vad jag gör. Och andra gånger känner jag mig helt omotiverad till allt. Nu tar jag igen två prov som jag har missat, jag gör mina uppgifter i tid, jag går inte ut, jag är inte med Simon fastän jag vill. Till exempel hade jag velat åka dit ikväll hur mycket som helst, så gjorde jag min filmanalys istället. För det är viktigt att inte skjuta på saker. Det är bara att bestämma sig, GÖR DET BARA. Sedan är det färdigt. Finito. Klart. Gör vad du vill då. För någon vecka sedan fick jag ett mejl om att gå i sommarskola för matten, det första som slog mig var ''Fan, jag vill inte. Jag ska ha mitt sommarlov'' men lika snabbt så ändrade jag mig och tänkte att jag går hellre tre veckor i skolan och får ett godkänt, än att ha matten trånande efter mig i ett år till. Mitt sista år av gymnasiet, och det vill jag inte. Så jag bestämde mig för att gå i sommarskola.
Så min skoltid har aldrig varit enkel, jag har aldrig glidit på en räkmacka, och skolan går faktiskt helt okej för mig nu, trots att jag kämpar och stressar. Mina teoretiska ämnen går bra, medan jag ligger efter en hel drös med uppgifter inom foto (eftersom att jag inte känner någonting för foto längre och tycker tyvärr att det har blivit jättetråkigt) men det har också mycket att göra med hur jag mår privat. Hursomhelst, jag vet inte vad som har gjort så att din högstadietid gått dåligt. (Det får du gärna berätta om du vill) men jag tycker att du är duktig som tar tag i detta. Och jag hoppas du kommer in på det du vill gå. Och sluta aldrig kämpa, se framåt med en gnutta hopp och tänk ''Jag kan, bara jag är nöjd själv.'' så får det vara så. Plugga ihjäl dig, luta dig tillbaka, och ta vännerna sedan.
Slutsats: Ge fan aldrig upp. Vill du göra ditt bästa, gör ditt bästa. För du kan det!
P.s. Frågor på detta? Hör av dig om någonting är oklart. (Och just, skriv gärna om det här svaret gav dig någonting).
Gör det bara!
Japp. Jag är uppe! Lyckades sova fem och en halvtimme, så utan min motivation hade jag aldrig kommit upp. Vill liksom sluta tänka "ååh.. orkar inte, sover istället" för då tränar man aldrig och ligger på vilobänken alldeles för länge. Varannan dag tycker jag är hur skönt som helst. (GÖR DET BARA, LÄGG ALDRIG AV).
Längtar tills jag har tränat färdigt så jag kan basta och sånt, dör vad skönt. Det enda i-landsproblemet jag har nu är att mitt hår är smutsigt. Jag ska jobba imorgon. Så jag vet inte om jag ska tvätta det idag eller imorgon efter jobbet, HEHE. Whatävvaahahh. Har märkt att jag är uppe alldeles för tidigt också. Friskis öppnar inte förrän om en timme.
P.s. Jag åker buss istället.
Jag är helt färdig.
Det var en längre finslipning än vad jag hade tänkt mig. Men är faktiskt så sjukt fakking nöjd nu. Det enda jag måste göra nu är att sova, ska ju som sagt upp halv åtta, äta frukost, cykla till träningen, träna, cykla hem, äntligen umgås med Per-Philip. Haha. Och just, plugga lite till. Godnatt peepz.
P.s den andra bilden, så jävla lol!
Heja Sharlee!!!
Jag känner mig vilsen. Jag är stressad. Det är ca två veckor kvar i skolan. Jag har fyra prov att göra, alltså två prov varje vecka. Det kanske inte är så mycket, men får jag underkänt så är jag såhär himla jättedunder superkörd. DETTA är inte mitt fel att proven görs sent. Då menar jag omproven som är i naturkunskapen och religionen, har mejlat, mejlat och mejlat dessa två lärare i begäran av att få göra dem innan praktiken. Fick inge svar. Mejlade igen. Fick svar, utav en lärare. Har alltså gjort ett religionsprov, ett kvar. Och det är ca det största som är kvar. Jag måste börja dokumentärfota. Emmy och jag måste intervjua Tant Anci & Fröken Sara, redovisning nästa fredag. Anja, Emmy, Matilda och jag har inte redovisat våran film på psykologin ännu.
Jag har uppsatsen kvar, som jag bara måste finslipa och läsa igenom. Men kan inte andas ut förrän den är skickad. Jag har psykologiuppgiften kvar, att analysera en film. SÅ PÅ MINA BARA KNÄN BER JAG ER OM FILMTIPS. Ja, jag är övermegasuperstressad, men jag vet att det inte hjälper att stressa. Så därför ska jag kliva upp klockan åtta imorgon, börja träna klockan nio, komma hem till halv tio-tio. Skriva klart religionuppsatsen. Fortsätta plugga idrott. Umgås med Simon. Se på film, göra filmanalys.
Slutsats:
Jag är stressad. Vill inte ha ig när jag vet att det inte är ''att göra mitt bästa''. Det enda som gör mig lugn är träning. Jag har för mycket i skolan just nu. Vädjar om hjälp.
P.s.
Jag kan bättre. Men jag kommer klara det här.
P.s igen.
Nästa år ska jag göra bättre ifrån mig. Lovar och svär.
Jag har uppsatsen kvar, som jag bara måste finslipa och läsa igenom. Men kan inte andas ut förrän den är skickad. Jag har psykologiuppgiften kvar, att analysera en film. SÅ PÅ MINA BARA KNÄN BER JAG ER OM FILMTIPS. Ja, jag är övermegasuperstressad, men jag vet att det inte hjälper att stressa. Så därför ska jag kliva upp klockan åtta imorgon, börja träna klockan nio, komma hem till halv tio-tio. Skriva klart religionuppsatsen. Fortsätta plugga idrott. Umgås med Simon. Se på film, göra filmanalys.
Slutsats:
Jag är stressad. Vill inte ha ig när jag vet att det inte är ''att göra mitt bästa''. Det enda som gör mig lugn är träning. Jag har för mycket i skolan just nu. Vädjar om hjälp.
P.s.
Jag kan bättre. Men jag kommer klara det här.
P.s igen.
Nästa år ska jag göra bättre ifrån mig. Lovar och svär.
Mösspåtagning 2012.
Idag har jag lyckats med en enda sak. Eller kanske två. Längtat extra mycket tills jag står på min egen mösspåtagning om ungefär exakt ett år. Och jag har varit såhär himla jätteglad för 93ornas skull, att första firandet sker idag, och om ca två veckor lämnar de i alla fall de tolv obligatoriska skolåren bakom sig.
Ph by me. No copyright.
(Om ni inte frågar dvs, alltså om ni vill använda dem någonstans så fråga).
Finaste Melinda, Lina(♥!!) och Carl!
Gulle Hanna!
Gaaf och massa andra glada.
Fina Matilda!
Ett flygande hjärta. (Upptäckte här att jag laddat upp bilderna i 700 pixlar. Det ska vara 800. Så därför bilderna är kanske av en liten konstig kvalité, men även för att de är skärpta.)
En full Sandra, haha.
Hääämpz.
Frida och Hugo. HaPiNeSs.
Fina Stina!
Jag frågade Olle ''Är du lycklig nu?'' han svarade nöjt ''Jag är glad...''. (Men han saknar dig massor Molly!).
LYCKA.
En glad Simon. Mihi.
En glad Granit.
Och en superfin Sara!!
Och en peppad Johana!
Och en peppad bästa Caroline och Leslie!
Och en Erik. Och Simon. Och massa andra.
En till Erik. Samma dock.
Anders, Cricka och Christian.
Johan och Hugo. Med guldjackorna.
Ph by me. No copyright.
(Om ni inte frågar dvs, alltså om ni vill använda dem någonstans så fråga).
Finaste Melinda, Lina(♥!!) och Carl!
Gulle Hanna!
Gaaf och massa andra glada.
Fina Matilda!
Ett flygande hjärta. (Upptäckte här att jag laddat upp bilderna i 700 pixlar. Det ska vara 800. Så därför bilderna är kanske av en liten konstig kvalité, men även för att de är skärpta.)
En full Sandra, haha.
Hääämpz.
Frida och Hugo. HaPiNeSs.
Fina Stina!
Jag frågade Olle ''Är du lycklig nu?'' han svarade nöjt ''Jag är glad...''. (Men han saknar dig massor Molly!).
LYCKA.
En glad Simon. Mihi.
En glad Granit.
Och en superfin Sara!!
Och en peppad Johana!
Och en peppad bästa Caroline och Leslie!
Och en Erik. Och Simon. Och massa andra.
En till Erik. Samma dock.
Anders, Cricka och Christian.
Johan och Hugo. Med guldjackorna.
15e maj 2012.
Vill inte säga att jag känner mig dålig, men känner mig mindre bra för jag har verkligen ingen aning om vilken film jag ska se. Har försökt tagit hem två stycken, men har allt annat än lyckats för att mitt internet bara snurrar runt, runt och runt. Skulle bli såhär dunderglad om ni kunde tipsa mig om lite filmer, helst thriller. Och svenska filmer. Ös på bara. Vill liksom bli färdig med psykologin och religionen innan skolan börjar igen. Det skulle bara kännas ''åh så skööööönt''.
Nu ska jag göra mig färdig för sängen och titta på Big Brother tills jag somnar. Har även fått massa träningsvärk. Och imorgon ska jag träna igen. Och imorgon är det mösspåtagning, och jag ska plåta lite. I alla fall längta tills om ett år. Och just, jag fick kebab till middag. Så-himla-gott-bara. Godnattar er med en snäll och uppmuntrande kommentar.
↓↓↓
Anonym om Det här med tid.
hej, din blogg är bra. hejdå
Nu ska jag göra mig färdig för sängen och titta på Big Brother tills jag somnar. Har även fått massa träningsvärk. Och imorgon ska jag träna igen. Och imorgon är det mösspåtagning, och jag ska plåta lite. I alla fall längta tills om ett år. Och just, jag fick kebab till middag. Så-himla-gott-bara. Godnattar er med en snäll och uppmuntrande kommentar.
↓↓↓
Anonym om Det här med tid.
hej, din blogg är bra. hejdå
Det här med tid.
Jag håller på att plugga ihjäl mig. Och det gör att jag har varken tid eller lust att blogga. Det är nog mer rättvist om det står tomt än lite trams bara. Kan säga såhär långt att skriva en uppsats om Illuminati är det mest krångliga, energikrävande och svåraste jag har gjort i uppsatsväg, men och andra sidan väldigt intressant. Det är väldigt mycket som man egentligen inte vet (som med allt). Kände nu att jag behövde en liten paus, och sedan börja med filmanalysen som skall vara färdig senast torsdag, antar jag.
Känner mig i alla fall hyfsat okej! Min vardag består ungefär av att äta, träna, duscha och plugga. Samt jobba. Skulle egentligen vara ledig fram tills nästa helg, men har tackat ja till ett pass nu på torsdag vilket innebär dubbelt betalt. Wohoooo. Också hoppas jag att jag får ett pass nu på lördag också. Och resten av helgen består i vanlig ordning av plugg, har två prov att göra direkt efter praktiken. Åh, döda mig ungefär SÅHÄR mycket för det. Dumma natur-fakking-kun-skap. Hursomhelst, ska återgå till psykologin men först glo på lite Big Brother 24/7 där de just nu pratar i radiosändning osv. Vilket verkar djävligt slappt att jobba med. Men kul.
Här får ni massa bilder från allt som har varit.
Sara kom förbi i helgen innan hon for till Paris.
Vi körde på lite fredagsmys på underbara Tant Anci & Fröken Sara innan jag klev på min långa jobbhelg. Åt kanske världens godaste prosciutto-pasta med tomatsås, och supergott bröd.
Sara åt dagens soppa.
Också tog jag med mig en prosciutto-sallad till jobbet för att njuta lite på min rast.
Efter tre dagars uppsatt hår såg man ut lite såhär. Trassel.
Åt en special-McWrap för första gången, med ost och McFeast-sås. Mhmmhm.
En söndag då man har pyjamasen på sig från att man kliver upp tills att man lägger sig.
Bästa frukosten.
Och sånt här är sååå himla kuuuuuuuuuuul.
Som sagt, uppsatsen.
Och igår var det så himla mysigt väder.
Och i morse så vaknade jag upp kall och blöt, trotsade det och gjorde mig i ordning för jag ville till praktiken plus att jag skulle ha blivit plåtad idag. Men febern tog över och jag förblev hemma under mitt täcke.
Fick hem lite saker från Nelly och ett vykort av min kära mor som jag saknar så mycket.
Gjort mig själv lite tjejigare, dock bara tills torsdag...
Och ja, min mor gjorde mig väldigt uppmuntrad på grund av det här. (Älskar dig!!).♥
NU, ska jag återgå till plugget. Och fråga pappa snällt om han vill köpa med sig kebab, är så väldigt sugen.
Känner mig i alla fall hyfsat okej! Min vardag består ungefär av att äta, träna, duscha och plugga. Samt jobba. Skulle egentligen vara ledig fram tills nästa helg, men har tackat ja till ett pass nu på torsdag vilket innebär dubbelt betalt. Wohoooo. Också hoppas jag att jag får ett pass nu på lördag också. Och resten av helgen består i vanlig ordning av plugg, har två prov att göra direkt efter praktiken. Åh, döda mig ungefär SÅHÄR mycket för det. Dumma natur-fakking-kun-skap. Hursomhelst, ska återgå till psykologin men först glo på lite Big Brother 24/7 där de just nu pratar i radiosändning osv. Vilket verkar djävligt slappt att jobba med. Men kul.
Här får ni massa bilder från allt som har varit.
Sara kom förbi i helgen innan hon for till Paris.
Vi körde på lite fredagsmys på underbara Tant Anci & Fröken Sara innan jag klev på min långa jobbhelg. Åt kanske världens godaste prosciutto-pasta med tomatsås, och supergott bröd.
Sara åt dagens soppa.
Också tog jag med mig en prosciutto-sallad till jobbet för att njuta lite på min rast.
Efter tre dagars uppsatt hår såg man ut lite såhär. Trassel.
Åt en special-McWrap för första gången, med ost och McFeast-sås. Mhmmhm.
En söndag då man har pyjamasen på sig från att man kliver upp tills att man lägger sig.
Bästa frukosten.
Och sånt här är sååå himla kuuuuuuuuuuul.
Som sagt, uppsatsen.
Och igår var det så himla mysigt väder.
Och i morse så vaknade jag upp kall och blöt, trotsade det och gjorde mig i ordning för jag ville till praktiken plus att jag skulle ha blivit plåtad idag. Men febern tog över och jag förblev hemma under mitt täcke.
Fick hem lite saker från Nelly och ett vykort av min kära mor som jag saknar så mycket.
Gjort mig själv lite tjejigare, dock bara tills torsdag...
Och ja, min mor gjorde mig väldigt uppmuntrad på grund av det här. (Älskar dig!!).♥
NU, ska jag återgå till plugget. Och fråga pappa snällt om han vill köpa med sig kebab, är så väldigt sugen.
Om ingenting.
Hola.
Det är måndag idag och kanske världens mysigaste väder. Älskar den här veckan för att det är en kort vecka, och jag saknar faktiskt inte skolan överhuvudtaget. Så lite tråkigt är det att praktiken tar slut (trodde aldrig jag skulle säga det) men så är fallet ändå! Är dessutom glad eftersom att Hanna och jag har liksom lärt känna varandra på ett roligare sätt också (hoppas Hanna håller med mig om detta......).
Hursomhelst, vi ska snart åka ut till Timrå, tror jag. För att göra något reportage. Och efter skolan ska jag träna i vanlig ordning, åka hem och plugga. Och därefter kommer kanske Simon och sover över. Fast nu fick jag höra att Simon var för trött för att åka in till stan, så jag kanske tar mina steg till honom den latmasken och sussar där. (Please pay attention at the information). Lol...
Det är måndag idag och kanske världens mysigaste väder. Älskar den här veckan för att det är en kort vecka, och jag saknar faktiskt inte skolan överhuvudtaget. Så lite tråkigt är det att praktiken tar slut (trodde aldrig jag skulle säga det) men så är fallet ändå! Är dessutom glad eftersom att Hanna och jag har liksom lärt känna varandra på ett roligare sätt också (hoppas Hanna håller med mig om detta......).
Hursomhelst, vi ska snart åka ut till Timrå, tror jag. För att göra något reportage. Och efter skolan ska jag träna i vanlig ordning, åka hem och plugga. Och därefter kommer kanske Simon och sover över. Fast nu fick jag höra att Simon var för trött för att åka in till stan, så jag kanske tar mina steg till honom den latmasken och sussar där. (Please pay attention at the information). Lol...
Nike Airmax, mvg och en bra dag.
Den här dagen har hittills varit SÅHÄR bra. Jag har fått hem mina Airmax och är alldeles kär, de är nog de skönaste skorna jag har haft på mina fötter. Jag har gått i regn och rusk till Friskis och gymmat i en timme. Åkte buss hem. Ätit mat. Och nu ska jag plugga religion för imorgon har jag prov. Och jag fick veta idag att psykologiuppgiften jag gjorde igår på två timmar gav mig MVG. Så jag är faktiskt så sjukligt stolt över mig själv. Och dessutom jättejättejätteglad! Så det gav mig en spark i röven över att vilja plugga mer.
Jag ska nöta in till provet. Och därefter ska jag se en film (om jag hinner) som jag ska göra analys på till psykologin. Kul information, men ville bara att ni skulle veta att jag mår bra idag. Så jag hoppas ni också mår bra!
Jag ska nöta in till provet. Och därefter ska jag se en film (om jag hinner) som jag ska göra analys på till psykologin. Kul information, men ville bara att ni skulle veta att jag mår bra idag. Så jag hoppas ni också mår bra!
Åh så skönt att sova tidigt.
Jag är så himla glad precis just nu. Har skrivit klart den första psykologiuppgiften på ca två timmar och lämnat in, samt lämnat in en uppgift på en bok vi läste på svenskan för hundra år sedan. Kan lätta på axlarna lite för att jag inte lämnar in i sista sekund (psykologin vill säga, hehe). Imorgon ska jag gå över till att börja med religionen OCH jag måste börja dokumentärfota, jag hade helt och hållet glömt bort bara. Mitt förbannade minne har sprungit iväg och det känns som att jag är 70+???
Nu ska jag i alla fall borsta tänderna, bädda ner mig och kolla på Big Brother tills jag somnar. Har blivit så sjukligt morgontrött nuförtiden så det är bara outhärdligt.
Såhär trött var jag tidigare idag.
Låg och stirrade på datorn i hopp om att den skulle få vingar. Min lathet tog över och orkade inte klättra ner och hämta den.
Men blev tillslut såhär duktig och bara carpe diem..........
Nu ska jag i alla fall borsta tänderna, bädda ner mig och kolla på Big Brother tills jag somnar. Har blivit så sjukligt morgontrött nuförtiden så det är bara outhärdligt.
Såhär trött var jag tidigare idag.
Låg och stirrade på datorn i hopp om att den skulle få vingar. Min lathet tog över och orkade inte klättra ner och hämta den.
Men blev tillslut såhär duktig och bara carpe diem..........
Att träna på tom mage, nej det går inte.
Nu har jag ca tio ursäkter till varför jag inte har åkt och tränat idag. Först blev jag bara helt opepp på grund av vädret, men kom över den tröskeln och tänkte på hur skönt det är efter träningen istället. Slutade praktiken klockan ett och tänkte utnyttja McDonald's erbjudande om att hämta ut gratis McWraps, då funkade appen halvt. Den liksom hittade inga McWraps. Lol... Var på ett litet ärende som man så fint säger det klockan två, var färdig ca halv fyra och höll bokstavligt talat på att kräkas för att jag var så hungrig. Jag kan alltså träna på en lite hungrig mage, men inte så hungrig och tom i magen jag var efter idag. Nu har jag i alla fall proppat i mig nudlar och mår fortfarande illa (men det lägger sig väl snart). Hoppas far gör någonting gott till middag.
Hursomhelst, får träna imorgon. Nu ska jag plugga psykologi och religion. Kul. Opepp. Trött. Idag börjar en ny period i mitt liv. Jag ska bli stark i mig själv. Sug lite på den karamellen. Adjö så länge!
Att skratta när man inte får.
Hej mina små kycklingar.
Idag har jag haft praktik i vanlig ordning. Igår var jag och tränade och imorgon skall jag träna igen. Har även varit förbi Kulturmagasinet idag för att leta lite fakta om det som jag skall skriva om på en religionsuppsats. Hanna och jag bröt ihop därinne också (hahaha förlåt) men det var någon slags modevisning precis vid ingången, och när man går in till vänster där själva biblioteket är, där i ingången finns en sån "plastvägg" som är i mitten. Som även finns på H&M och andra affärer. Man brukar oftast glömma bort att de finns där. Så medan killen skulle gå in så vände han sig om och kollade på modevisningen (Hanna och jag gick bakom honom) också vände han sig om och slog stackars huvudet rätt in i den där väggen. Och Hanna och jag dog ungefär i skratt, hans vän likaså. Alltså höll bokstavligt talat på att kissa på mig tills att vi såg honom några minuter senare och såg att han hade börjat blöda hyfsat mycket i pannan och såg alldeles skärrad ut...
Hursomhelst, nu ska jag bädda ner mig i sängen och försöka göra lite psykologi. Jag har verkligen försökt plugga men har ingen aning om varför den här tröttheten finns. Eftersom att den aldrig funnits förut, på samma sätt nu. Och just, jag har även kört idag. Gick fin-fint! Fyra månader kvar och då ska jag försöka ha körkortet i min ägo!
Hej mina små kycklingar.
Idag har jag haft praktik i vanlig ordning. Igår var jag och tränade och imorgon skall jag träna igen. Har även varit förbi Kulturmagasinet idag för att leta lite fakta om det som jag skall skriva om på en religionuppsats. Hanna och jag bröt ihop därinne också (hahaha förlåt) men det var någon slags modevisning precis vid ingången, och när man går in till vänster där själva biblioteket är, där i ingången finns en sån "plastvägg" som är i mitten. Som även finns på H&M och andra affärer. Man brukar oftast glömma bort att de finns där. Så medan killen skulle gå in så vände han sig om och kollade på modevisningen (Hanna och jag gick bakom honom) också vände han sig om och slog stackars huvudet rätt in i den där väggen. Och Hanna och jag dog ungefär i skratt, hans vän likaså. Alltså höll bokstavligt talat på att kissa på mig tills att vi såg honom några minuter senare och såg att han hade börjat blöda hyfsat mycket i pannan och såg alldeles skärrad ut...
Hursomhelst, nu ska jag bädda ner mig i sängen och försöka göra lite psykologi. Jag har verkligen försökt plugga men har ingen aning om varför den här tröttheten finns. Eftersom att den aldrig funnits förut, på samma sätt som nu. Och just, jag har även kört idag. Gick fin-fint! Fyra månader kvar och då ska jag försöka ha körkortet i min ägo. :D
Det här är kanske det bästa som finns.
Såhär ljust var det när jag la mig i sängen och skulle sova igår, alltså klockan tio. Ska göra mig klar för sängen nu och sova, dock med öronproppar eftersom att det bara är massa buller och liv här utanför på grund av det där jäkla bygget som ska bli färdigt 2015. Har aldrig besvärats av det men nu har de bestämt sig för att nattbygga i alla fall...........
Sharlees @ Instagram.
En morot. Har inte gett honom något namn ännu. Förslag?
Åt frukost på Mcdonald's i morse. Och det var en knasboll som jobbade, som inte
förstod någonting man sa. Stackarn, men han var gullig för han var säkert ny och
han förstod sig inte på frukostmenyn riktigt. Haha.
Men gott var det.
Och solen har vårat sig över Sundsvall idag.
Och jag promenerade bort till Friskis i långkalsonger, jeans, ett linne, en skjortväst, en kofta, halsduk + jeansjacka. Och just, ett par kängor också. Allt för att inte frysa. Förstår ni hur ofta jag tar fel på vädret? Och ofta så lyckas jag klä mig för varmt när det är varmt, och för kallt när det är kallt. Ja, de typiska problemen vi lever med.
Och idag låg mina älskade Converse i brevlådan. Om jag blev happy gööörl? Ja, så himla!!!!!
Och snart så sitter dessa på mina fötter också. Skor och kvinnor, mycket fint.
Knyter mina skor och går tillbaka in igen.
Tunnbrödmacka med Nutella på. Mmmh, sockerbomb.
Var så himla trött igårmorse. Långhelgen har gjort mig morgontrött hela veckan.
Dö-tid på praktik.
Hola Hanna.
Sukta-efter-helg.
Fick hem rolig post. Till alla McDonald's-medarbetare i Sverige. Tackar för däää!
Egoooo och så.
Övningskör numera varje dag en stund. Känns bra. Går bra. Måste bara öva på att inte backa i 100 km i timmen. Hehe.
Hursomhelst, senare mot kvällen hämtade Emil och Linus upp mig. Vi fick dock inge napp på fylletrattar så vi gled runt och hamnade tillsist hos Emil. Hehehe.
♥
Trött. Nattflumm. Peace.
Blev hemskjutsad av Emil kvart i fem, någonstans där. Var trött, dog i sängen ungefär. Vaknade vid ett idag, blev uppringd utav jobbet och har alltså ingen hel ledig helg denna gång heller. Jobbar imorgon 15-19.00. Men pengar är götttttttttt.
Och idag har jag tränat.
Och har träningsvärk i hela kroppen. Det är så skönt, mår såååhääääääääääääär bra utav det. Nu väntar jag på jordens segaste vän som heter Felicia. Har insett att jag bara har sega vänner.
Tillbaka i tiden.
För flera år sedan var jag lite mindre. Och Djino levde, jag saknar honom så så så mycket. Min älskling.
Hahahahahahahaha.................... Undra vad mina kompisar på dagis tyckte om den här jackan.
Bowling-move.
Underbett.
Min fina syster Shalony och jag. Haha, jag flyger eller något.
Den bästa trion som finns.♥
Batik och ett 18-årsbarn.
Hello toodles. Jag har tränat idag och har jordens träningsvärk redan nu. Mina rumpmuskler samt lårmuskler håller på att dö. Imorgon är det fredag och den här veckan har varit världens kortaste, vill säga grattis till min bästa vän Julia som fyller 18 år idag. (Grattis grattis grattis, jag älskar dig så mycket). Utöver det så vill jag bara visa ett linne jag köpt idag, dock osäker på om jag ska ha kvar eller inte. Jaja, det visar sig.
Det måste vara på liv och död, det måste kännas i ditt hjärta på riktigt.
Det här är Hollands godaste juice. Kommer aldrig förstå varför den inte finns i Sverige.
Mamma var hemma under förra helgen. Och nu inser jag verkligen hur snabbt veckorna går.
Och hur farlig iPhone-kameran är.
Och hur fett hår jag haft under de här fem dagarna.
Lol, illuminati.
Deppade ihop lite på skoj. Men ändå inte. Eftersom att jag vill att Michaela, Frida, Hanna och Jennifer ska börja jobba med mig!
Var lite arg på den här busstiden.
Inte för att den här bilden är relevant, men, haha. Emil.♥
Såhär fint var det i tisdagsmorse kvart i sex ungefär.
Trött bara.
Efter sista jobbdagen kunde jag äntligen duscha av mig all äcklig McDonald's-lukt. Bäddade rent sängen och dammsög rummet. Det var aaaaahhh-känsla.
Och till det så bestämde jag att vi skulle grilla.
Och såhär gott blev det.
P.s. Ni kan följa mig på Instagram @ Sharlees. Tänkte bara på att jag uppdaterar där ungefär hela tiden, så follow if you wanna.
Sundsvalls Nyheter.
Hola peepz.
Går in i första veckan med praktik idag, hamnade tillslut på Sundsvalls Nyheter efter inget kämpande överhuvudtaget. Jag hatar praktik och det är det tråkigaste som finns. I alla fall utav tidigare erfarenheter. Tog första, bästa plats. Och som tur är så är jag inte här ensam, utan Hanna Wiklander kommer vara här i tre veckor också. Eller två och en halv i alla fall. Och det är jag glad för!
Hursomhelst, idag ska jag köpa svarta låga converse. Wihi. Är jätteglad. Finaste som finns just nu ungefär. Och utöver det så mår jag helt okej även om jag är smått irriterad ungefär hela tiden........ Och jag saknar mamma så mycket att jag inte vill dö, men nästan. Tänkte i alla fall åka hem efter praktiken och plugga i mängder. Och imorgon ska jag träna igen. Gött!!!!
Går in i första veckan med praktik idag, hamnade tillslut på Sundsvalls Nyheter efter inget kämpande överhuvudtaget. Jag hatar praktik och det är det tråkigaste som finns. I alla fall utav tidigare erfarenheter. Tog första, bästa plats. Och som tur är så är jag inte här ensam, utan Hanna Wiklander kommer vara här i tre veckor också. Eller två och en halv i alla fall. Och det är jag glad för!
Hursomhelst, idag ska jag köpa svarta låga converse. Wihi. Är jätteglad. Finaste som finns just nu ungefär. Och utöver det så mår jag helt okej även om jag är smått irriterad ungefär hela tiden........ Och jag saknar mamma så mycket att jag inte vill dö, men nästan. Tänkte i alla fall åka hem efter praktiken och plugga i mängder. Och imorgon ska jag träna igen. Gött!!!!
1a maj.
Koko. Ville bara säga hej, och att jag har sovit som en kråka i natt. Och att bussarna inte går förrän 08.51 från Haga på söndagar, DinTur är ett stort skämt och jag hatar allt som har med dem att göra för tillfället...
Hursomhelst, sitter på jobbet och har rast. Slutat klockan ett och då ska jag njuta utav den här dagen till fullo! Solen skiner massa och det är typ försommar och jag är glad.
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680275.jpg">https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680275.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680275.jpg%3C/a%3E">https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680275.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680276.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680276.jpg">https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680276.jpg%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680276.jpg" class="image">
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680343.jpg">https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1950778/images/2012/pic_200680343.jpg" class="image">
