Sharlees ♦

Mina ögon är dock uttorkade och svider. Jag är trött.t.t.t. Men jag fick nog min sovmorgon för veckan igår, sov ut till tolv. Aaaah! Skönt det var. NU ÄR DET BARA TVÅ DAGAR KVAR, SEDAN HELG - IGEN!!!!:D

Åååhhhhhhh! Vill gå och gräva ner mig själv. Vill bo ensam. Hejdå.

---

Tror jag hade varit hemma från Kreta i typ 1-2 veckor här. SUG!

---

Ska gå i ide hädanefter.

Jobbigt. Arg. Hatar schampoo, balsam och vatten. Har lust att raka av mig allt hår och inte vistas ute. Så hinner det nog växa ut till sommaren. Ljuva sommar♥.

Har precis kommit hem och det tog 40+ minuter. Sjukt va? Avståndet mellan H*G* och stan är ju inte så långt. Ni vet inte var jag bor!

Jag är sämst... det vet ni visst. Jag älskar Bruno Mars också. Och vet ni något som gör mig ännu fucking argare?! ATT 30 SECONDS TO FUCKING MARS KOMMER TILL PEACE AND LOVE!!!!!!!!!!!! OCH JAG HAR INGA PENGAR. Arg. Riktigt arg. Not peace and not love. Bye.

---

Där hade Simon gett mig mitt första sugmärke. Också hade jag långt hår. Snygg?!

Typ runt tre-fyra snåret Ronja!! Inte runt sju-åtta! Pöng.

Hemkommen från birsta är jag i alla fall med ett pack jättemysiga sockar! Åh. Dom kommer sitta fint på mina fötter. Jag älskar strumpor! Har jag fina sådana så känner jag mig fin.

Jävla, ja ursäkta svordommen. Men mitt internet har något fel och är segt och rullar bara som ett timglas utan större resultat utav hemsidor och jag känner inte igen det alls. Gråteeer! Har i alla fall kopplat i camen igen. Ska nog önska mig en bättre. Då blir det roligt.

Som alla andra människor, skriver jag inte öppet om hur alla bitar i mitt liv är. För jag har ett privatliv. Jag skriver ofta om Simon och mig, m.m. Men när vi är ovänner, så skriver jag aldrig varför. Av flera tusen anledningar.

Hur som haver, jag mår dåligt just nu. Det värsta jag vet är när människor provocerar, trotsar, är elaka, säger emot, retas och är sarkastiska. Sedan beror det på vilka människor det är, ifall dom är närstående till mig eller inte.

Mellan män och kvinnor så är det ofta så att vi pratar olika språk. Kvinnorna pratar A och männen B.

Jag vet inte om ni känner igen er, men det gör jag.

Så säger kvinnan: AAAAAAAA och mannen: BBBBBBBB

Två olika språk helt enkelt. Och det är oftast männen som aldrig förstår oss kvinnor. Jag har världens lägsta temperament, speciellt när det gäller mina nära. Det är väldigt jobbigt. Så när man kommer till ett tillfälle där det absolut inte är läge till att ''skämta'' om något, trotsa, vara sarkastisk eller provocera. Då brister det för mig. Och oftast är det Simon som älskar att utnyttja det.

Helt meningslöst då vi oftast har rätt.

Så himla jobbigt. Hur gör man för att lära det motsatta könet det här? Att bli testad på sina gränser det är det värsta jag vet. Jag är ingen trasdocka. Jag är en människa med känslor som man inte kan behandla hur man vill. Dessa ursäkter som har varit samma visa i flera hundra år nu. Jag är trött på det.

Simon och jag pratar ofta olika språk när vi är osams. Jag hatar det. Jag avskyr det. Även fast Simon är TVÅ år äldre än mig så är jag mognare än honom. Vilket är vanligt. Men ibland blir jag rädd. Jag hatar att bråka, jag hatar att tjafsa. Jag hatar att behöva gräva fram i människor att ''jag har rätt, kan du bara förstå det?! kan du sluta röra mig?! kan du sluta säga emot?! kan du sluta reta, provocera och trotsa mig?!'' VARFÖR?! Att se dom njuta av att utnyttja den här gränsen. Då tvingar jag mig själv ''räkna till 3'' eller så skriker jag.

Jag vet inte hur jag ska göra. Är det inte det ena, så är det det andra. GRRRR! Hur löser man något sånt här? Hur gör man? Man kan ju inte bara vara själv? Hur får man den andra att sluta ta en för givet, sluta pilla sig i naveln och ta sig i kragen i stället?!

Ibland hatar jag att vara kvinna. Att alltid ha huvudrollen i allting och alltid måste slita för att få det bra. Varför kan inte män vara som oss? Varför kan vi inte för en dag få ha ombytta roller? Tänk vad roligt. Undra om dom skulle orka. Jag hatar när detta slår till.

Ibland kan jag bli så arg att jag vill slita av mig håret. Precis som han i Kalle Anka som blir galen på Ferdinand.

~

Här har jag gråtit en skvätt. Så det kan finnas mascararester i ansiktet. Prickar.

Men såhär hopplöst och tom i hjärtat känner jag mig nu.

Ni kan faktiskt inte förvänta er att jag är glad. För det är TYP det minsta jag är idag. Jag vet. Jag vet. Att det är fredag. Men. Jag är inte glad förrän ikväll.

Jag är trött och stressad. Det sämsta man kan vara.

Jag börjar egentligen 12.45 men är på skolan nu för att jag måste göra klart några saker för ST. Här har jag tillgång till PS. Inte hemma.

I alla fall så klev jag på bussen imorse, hann till och med den tidigare. Skönt. Åkte ner på stan, orkade inte gå hela vägen till skolan så jag åkte en busshållsplats till. Vid den andra skulle jag av. Jag tänkte ''det värsta som skulle kunna hända är om han åker vidare och stoppknappen inte funkar'' Då... vad gör jag då?

Men så satt jag kvar på bussen och han började åka.

Jag tröck/tryckte (man kan säga båda delarna) jag på ''stopp''-knappen flera flera flera gånger innan jag skulle av men såg inget blinka där framme där det brukar blinka att det ska stå ''stannar'' och det gjorde det inte. Men jag tänkte att han ändå skulle stanna för det kanske bara var fel på ''blinkskylten'' där framme.

Jag tröck fler gånger men så när bussen närmade sig den hållplatsen jag skulle av så märkte jag att han inte saktade in. Fort som tusan åkte hjärtat i halsgropen. Pulsen slog 380 och jag fick lätt panik. I den situationen. Det blir bara så.

Men så lyfte jag på min röv och gick fram till honom och sa:

- Då skulle du ha tryckt på stopp då.

- Nä för jag såg ingenting här.

Så mumlade han lite och sa:

- Kkannsksee den intntee funka dåå. Men jag såg ingenting.

Också släppte han av mig vid ett övergångsställe. Och då tänkte jag ''ja, det värsta hände mig, att stoppknappen inte funkade och han åkte vidare''.

Komiskt, eller hur?

HERREGUD!!!!!!! Han den otrevliga dintur bussgubbj*veln.

KAN NI FIXA ERA STOPPKNAPPAR?!?! Ni ska vara trevliga mot kunderna och se till att dom kommer av vid rätt hållplats. Punkt slut. Jag tröck på stopp.

Och varför skulle jag inte trycka på stopp om jag skulle av? Nej. Jag tar inte för givet att ni vet vart jag ska av. Så jo. Jag trycker på stopp. Sluta skyll på kunderna.

Har haft tyska nu på morgonkvisten och har bara en lektion resten av dagen - engelska. Som slutar 11.30 sedan så måste jag vänta till 14.30 för att ha specialmatte... känns fruktansvärt onödigt.

Jävligt onödigt och störande rent ut sagt. Om jag hade slutat 11.30 så hade jag kunnat åka hem och pluggat, göra annat i stället för att sitta och vänta på skolan. ÅH!

Sånt man får ta............... sugigt...... tur att det är helg imorgon. Det enda som glädjer mig just nu, fast fan... har ju prov imorgon.

Känner mig såhär just nu. En gammal bild ur arkivet.

Mamma är människan i mitt liv som faktiskt är den enda som förstår och jag är så glad att jag henne som mamma och ingen annan.

Imorse när väckarklockan ringde så tänkte jag ''bara fem ynka minuter till''. Jag ÅÅÅÅÅKTE till skolan. Kom till skolan. TYP 6 utav 25 brudar var här. Våran lärare var inte här, utan han är på västermalm för att vara med resten av klassen som ska framkalla bilder (vilket jag redan gjort) och Malte skulle vara här med oss i datasalen ifall vi behövde hjälp med uppgiften som Olle gett oss.

HAN HAR INTE GETT OSS NÅGON UPPGIFT!!!!!

Så...... vi kom hit i onödan. Finns ingen uppgift, finns ingen Olle. Finns bara trötthet och onödighet.

Jag hade kunnat lega kvar i sängen. AAAA MEN OKEJ, sånt är LIIIIFEeEe. Fuck YA. Hejdå.

En varm svettig fredag den 13:e... Vilken jävla helvetesdag.

För fem år sedan hittade jag en 5 hunka på stan. Och idag 2010 så gick förmiddagen åt skogen.

För första gången i mitt liv har jag haft otur fredagen den 13:e. Simon och jag skulle åka ner på banken för att äntligen hämta upp mitt legitimation, på vägen ner så la moppen av. Vajen till gasen gick av, så vi fick rulla hem moppen... Utmattande.

När vi hade kommit hem gick jag över till grannen för att låna deras moppe, jag bah WIHOOOOOOO slipper gå.

Då startade den inte.

Tillslut så gick jag ner till stan och innan hade Simon och jag tjafsat, sen tjafsade vi mer och det utlöste ett krig.

Jag ska aldrig mer säga att jag har haft tur på den här dagen, för hela förmiddagen har varit ett helvete.

Så här snäll är jag mot honom när han sover:

Och jag tror jag just sket på mig för det var så roligt.

HA HA HA!

---

Jag har ormskinn på mina ben för min brunfärg torkar ut och jag blir blek och ful.

Simon säger ''man bloggar inte om att man ska åka till timrå''

Jag säger ''man rapar inte vid matbordet''

KLART JAG MÅSTE BLOGGA OM VART JAG SKA SÅ NI VET VART JAG HÅLLER HUS!!

P&K hörs imorgon... om inte senare!

---