Sharlees ♦

Du säger att du är stark

Att du har vart igenom det här förut

Du kommer fortsätta

Det finns inte mycket mer att säga nu

Vi två hör hemma

I ett rum med inga andra

Om jag var tio år yngre (äldre)

Skulle jag inte behöva dig längre

Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav

Jag kommer inte älska dig

För resten av livet

Vill inte leva med tungan hängades utanför

Och tycka synd om mig själv

Jag kommer inte höra av mig igen

Och jag kommer inte ta skuld

Så säg det och få det gjort

Det finns bara ett enda sätt att brinna upp

Varför vi måste vi såra varandra

och vi satt på gräset

Som växte i takt med himlen

Det är svårt att inte gråta

När jag tänker på oss två nu

För du var solskenet

Och jag var ensam

Du har ett svart moln över dig

När jag höll på att drunkna

Tänkte jag på dig

och jag låg under sängen

Jag hörde dig

Eva jag behöver dig

Mer än vad jag vill ha dig

och jag vill ha dig för gamla tiders skull

Du betydde inte allt

Det får mig att darra som höstlöven

jag vaknade en morgon, från en dröm jag hade

jag gick ut en kväll, för att känna lukten av våren

för jag trodde att jag kunde känna igen, men det kan jag inte

universum är ett monster, men det har sparat dig och mig

ibland är en dröm det finaste man har

Du säger att du är stark, att du har vart igenom det här förut. Att du kommer fortsätta för det finns inte mycket mer att säga nu. Vi två hör hemma, i ett rum med inga andra, för om jag var tio år yngre (äldre), skulle jag inte behöva dig längre. Så någon dag är jag din jakttrofé som du övergav, jag kommer inte älska dig för resten av livet. För jag vill inte leva med tungan hängades utanför, och tycka synd om mig själv.

Jag kommer inte höra av mig igen och jag kommer inte ta skuld, så säg det och få det gjort för det finns bara ett enda sätt att brinna upp. Varför vi måste vi såra varandra, då vi satt på gräset som växte i takt med himlen. Det är svårt att inte gråta, när jag tänker på oss två nu. För du var solskenet och jag var ensam. Du har ett svart moln över dig och när jag höll på att drunkna så tänkte jag på dig. Och när jag låg under sängen och hörde dig. Jag behöver dig, mer än vad jag vill ha dig. Och jag vill ha dig för gamla tiders skull, men du betydde inte allt. Men det får mig att darra som höstlöven. Och jag vaknade en morgon, från en dröm jag hade. Så jag gick ut, för att känna lukten av våren, för jag trodde att jag kunde känna igen, men det kan jag inte. För universum är ett monster, men det har sparat dig och mig. Ibland är en dröm det finaste man har.