Nu känns det fruktansvärt bra när jag är beredd på att vänta och längta.

Jag har precis lämnat ett spår på Håkans hemsida. I hans gästbok, för att göra honom
glad. Även om han säkerligen inte läser allas meddelanden, så kan man alltid önska.
För nu har han sagt adjö till oss och ''Jag vet inte när vi ses igen''. Det gör faktiskt ont,
om jag ska vara ärlig. För han är det bästa jag vet. Om jag ska nämna artister och
kärlek. Just för att han är så superduktig live. Inte så konstigt med tanke på att han
vann Rockbjörnen för bästa manliga artist live. Ja, för han äger! Därför ska alla se
honom live. Innan ni säger att han inte kan sjunga. Är ful. Eller dylikt. För han är så
fin som man kan bli. Och sen förstår jag, såklart. Smaken är som baken. Och så
kommer det alltid att vara. Och glad är jag för det. För jag är också mänsklig.
Och jag förväntar mig inte att alla på jorden ska älska en och samma sak.





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0