Jag antar att jag måste vänta tills någonting blir lite bättre.

Av sådana här dagar blir jag så sjukt deprimerad. Det liksom, gör ont i magen av all sorg jag egentligen bär på. Och stämningen på hemmaplan höjer inte upp någonting. Och jag är bara ledsen, arg och besviken. Och lider för stunden av enorm pms. Och hunger. Så jag ska fylla magen. Med goda saker, för vi ska ha en liten mini-kräftskiva (bättre sent än aldrig) och till det äter vi Simons och mitt goda vitlöksbröd. Och sedan vill jag nog bara sova och inte behöva tänka alls. För jag mår illa av spänningen som flyger omkring vart jag än är.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0