Orka vara 16 eller 17 år.

Även om jag är ensam hemma så saknar jag mina föräldrar nu. Fy satan vad jag kan ha roligt med de ibland. För övrigt så tänker jag nog hålla mig till att inte vara en sådan partyprisse under 18 så länge man inte vet var man ska. För i slutändan blir man en soffpotatis och ingenting händer. Tur för mig att jag inte hade planerat att röja i kväll. Men tycker synd om de som skulle göra det och inte hittade någonting. Jag har i alla fall insett att, det blir verkligen vad man gör det till.

Ledsen hund som försöker se hyfsat glad ut ändå.

En bildserie på mig. Precis hur jag känner mig efter den här kvällen. Nu väntar Simon och jag på mamma, pappa och våran gäst. Så hoppas vi på en ganska trevlig natt ändå. Bra!!!




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0