Sharlees ♦

Jag satt och åt lunch här på norra järnvägsgatan med mina kära klasskamrater och jag åt wok med ris. Satt och åt som helt vanligt och sedan tuggade jag av en mjuk köttbit med mina framtänder och allt var fortfarande som vanligt (trodde jag).

Så satt jag och åt så sa HELA mitt matgäng

Dom - DET ÄR BLOD, BLOD!! BLOOOD!!!!

Jag - Neeej, vad pratar ni om?:o

Dom - Jooo, det är blod! Seriöst!! Kolla! Öppna munnen

Jag - Nej sluta! Det är mat...

Dom - Nej allvarligt KOLLAA!! Gå på toa, åk på sjukhuset

Jag blev helt förvirrad samtidigt hysterisk. Det hjälpte INTE att alla satt och skrek. Hjälp, fick panik. Gick på toaletten, kollade mig själv i spegeln öppnade munnen och det var som att jag hade blivit misshandlad i flera timmar så som jag blödde i munnen. Det var inte klokt. Det var alltså en hel fors i munnen, öppnade den och det var slemtrådar av blod.

Jag fick panik, blev rädd och mådde illa. Började direkt tänka på att gommen hade släppt eller att stygnen hade slitits sönder. Jag fick panik!!!!

Så jag ringde pappa som sa att jag bara skulle skölja munnen och stoppa in en kompressor och om det inte slutade blöda skulle jag ringa sjukhuset. Men det fanns ingen kompressor så jag sköljde med hexident och det hade sluta blött. Det var bara en himla massa blod i munnen. Mamma ringde upp och frågade vad som hade hänt och jag berättade, ringde sjukhuset, olika avdelningar och käkkirurgen men kom bara fram till växeln sedan ringde jag 112 och bad dom koppla mig till akut tandvård. Kom bara till information sedan var det inge mer. Sedan ringde en snubbe upp från sjukhuset och jag pratade med honom om min situation och han sa att det kunde ha varit att någon slemhinna i gommen kan ha spruckit eller liknande så att det började blöda därför men om stygnen höll på släppa så skulle man ändå inte sätta dit dom för dom släpper när dom släpper helt enkelt.

Mammas kollegas mamma ÄR käkkirurg och sa åt mig att jag skulle skölja och trycka upp en kompressor. Hon sa att det kunde ha börjat blöda för att det håller på att läka. Det är ju fyra dagar sedan jag blev opererad. Så jag vet inte. Men så fruktansvärt skumt och just nu svider det lite och jag är öm men blöder absolut ingenting. Det var just bara då då jag åt. Det sjuka är att jag sprang runt i det här huset jag går i efter en ''första hjälpen låda'' men det fanns några men ALLA var tomma. Det är sjukt och det är olagligt! Allvarligt. Man kan ringa miljöinstitutet så dom kan bedöma och då kan skolan bli anmäld. Sjuksköterskorna är dom som ska fylla på det vilket dom struntar i och det är inte klokt.

Jag är fortfarande orolig... men om det inte blöder mera så är det förhoppningsvis lugnt. Ska åka till Simon sedan, skölja och bita på en kompressor.