Det kan bara bli bättre
Jag längtar efter att få dra in den doften av dig som jag drog in när allt var bra.
För jag lovar att hur det än är idag, så kommer jag aldrig att vara såhär svag som jag är nu.
Älskar, älskar, älskar dig. Över allt annat.
Vill ta vara på den här lilla tiden nu
Septum-dröm.
I alla fall, så drömde jag att jag skulle pierca mig (septum!!) så Emelie Högberg och jag gick till Shanti. Var där, lallade runt lite, jag var supernervös. Och fick typ nästan hjärtattack. Gick in till det lilla vita rummet. Och allt tog jättelång tid. Först kände jag mig asball och sen var jag tvungen att hålla Emelies hand. Sen innan han skulle pierca mig så ringde jag mamma och sa att ''Nu håller jag på att bli piercad''. Och sen var jag plötsligt ute ur rummet och var vid en sjö(???!!!) hahaha. För att jag var så rädd så hade jag kutat ut därifrån. Och jag gick längs sjön och tänkte ''Om en timme är jag färdigpiercad'' fastän jag gick vid sjön(?) WEIRDO. Och sen ser jag en liten båt på väg in. Där i satt Emelie, Simon, mamma, Shalony och piercaren. Också säger de ''nu har du en septum!''. Också ba kollade jag i spegeln så hade jag en septum. HAhAAH. Alltså, lol. Så jävla ful dröm. Men det som kändes verkligt var att jag trodde att jag hade piercat mig. Så blev typ apless när jag kollade mig i spegeln i morse och insåg att jag inte hade en piercing.
Du.
Jahapp, min dag typ. Mm.
Budskapet var i alla fall att jag tror jag var med om världens jobbigaste dag idag. Lyckades skrapa ihop ungefär två timmars sömn i natt, och för att jag inte skulle försova mig på något sätt så ställde jag klockan på sex. Och på något konstigt sätt så snoozade jag över, och vaknade 07.29 pågrundav att något kändes fel. (Ni vet när man känner på sig att man försover sig). Och jag tror det aldrig har varit så jobbigt att kliva upp. Det kändes som att jag var fastlimmad i sängen och det gjorde seriöst ont att slita mig upp. Jag hade knappt tiden till att gnugga mig i ögonen. Trots att det kändes så himla ovärt så tvingade jag mig seriöst upp, för jag kan inte ta mig an mer frånvaro, så jag hade typ inget val. Vaknade upp med halvfett hår och kände mig hyfsat äcklig men hade inte tid till att duscha. Rotade fram det mjukaste jag kunde hitta i garderoben vilket slutade i sammetsleggings, grå tjocktröja, stickad kofta, och typ en grön jacka och halsduk. Sprang ner, gjorde klart frukost. Packade ihop och gick i all hast till bussen. Som jag hann med.
Åkte på lektion. Hade tråkigt. Ville hem. Kände mig ännu mera äcklig. Mitt hår blev fetare, och jag vet inte om det bara är jag. Men jag känner mig alltid ofräschare på skolan än hemma (även om jag har fett hår eller inte). Och allt jag hade på mig blev plötsligt bara oskönt. Var tvungen att gå från Hedbergska till Norra järnvägsgatan genom fuktig dimma. Och regnet hade lagt sig på marken och det luktade höst och regn för varje andetag jag drog in. Kom till Norra, där jag somnade typ jättesnabbt. Var så himla trött. Ville nästan avlida. Och bla bla bla. Sen hade jag idrott. Fast var inte med, gick en promenad i ösregnet. Blev blöt och allt kändes ännu oskönare. Sen gick alla hem när jag skulle ha extramatte som jag inte klarade i ettan. Emelie, Josefine och jag. Och jag orkade inte. Min kropp var fysiskt sönder. Och mitt huvud också. Fast jag gick dit. Pluggade några tal. Höll på att dö på slutet. Somnade och det kändes som att min handled skulle gå av när mitt huvud trillade in i en liten sömn. Slutade i alla fall halv fem, och fick som tur var skjuts hem. Åt god mat. Sov en liten stund. Och sen duschade jag i flera minuter. Och nu ligger jag här, efter att ha kollat på massa bilder på mamma och pappa från Paris. Åh.♥
Nu ska jag typ inte göra någonting. Lyssna på Håkan och drömma om bättre tider. Saknar Simon så sjukt mycket så det känns som om någon skär ut små bitar av mitt hjärta. Men förhoppningsvis träffas vi imorgon. Wiiiho.
Älskar att räkna matte.
Det här är min tid.
jag har insett att: människor inte alltid är som man förväntar sig.
jag har lärt mig: att saker kan förändras på en sekund.
jag lyssnar på: Håkan Hellström - Jag hatar att jag älskar dig.
jag pratar: nästan bara om mig och min depression nuförtiden.
jag tycker om: mat.
jag avskyr när folk: sviker mig. vräker ur sig saker som att ''jag kommer alltid ställa upp för dig'' och sen blir det inte alls så.
min bästa vän är: Julia Nordlander.
min första bästa vän heter: Sosja Neijs och Amanda Martins Iggström.
kärlek är: så jävla förvirrande. bland det finaste man kan ha i livet, men även det svåraste.
bästa tiden i mitt liv var: när jag träffade Simon.
när jag borstar tänderna: går jag runt.
när jag lagar mat: så uppskattas det.
jag är rädd för: att bli övergiven. sviken. utstirrad. och idiotisk.
den värsta känslan är: ångest. svek. rädsla. panik.
den bästa känslan är: att få vara med Simon.
jag är bäst på: att skratta åt mina egna skämt.
jag är sämst på: släppa saker.
om jag var ett djur skulle jag vara: en fågel.
jag kommer alltid att vara: rädd.
det finaste som finns är: Simon.
i sommar: hoppas jag att jag är lyckligare än idag.
sist jag verkligen grät var: i natt.
jag kan: klara det här.
jag kan inte: förstå att allting händer på samma gång.
när jag vill tänka: ligger jag oftast i sängen och stirrar.
min mobiltelefon är: en iPhone 4.
när jag vaknar på morgonen: vill jag somna om. sova resten av livet typ.
innan jag går och lägger mig: så sitter jag vid datorn och lyssnar mängder på musik.
just nu tänker jag på: Simon.
bebisar är: väl typ, söta.
idag har jag: varit i skolan.
ikväll ska jag: sova hoppas jag.
imorgon kommer jag: äntligen träffa Simon.
jag vill verkligen: att människor ska förändras och att ni ska höra av er.
It hurts but I'm not to give you up
Ligger och stirrar upp i loftsängen och lyssnar på Håkan. Beräknad sömn om jag somnar nu - fem timmar.
Vi som älskar mat
Förresten, jag fick ett litet grönt Eiffeltorn ikväll också. En nyckelknippa. Som det står Paris på.♥
Helena beat
Wihooo.
.
Har jätteroligt.
Mys
Hoppas appen funkar som den ska nu. Här är i alla fall lite bilder. Typ hur jag såg ut igår. På skolan. När Hanna lekte med min kamera. Och när jag smygfotade den andra Hanna hemma hos henne igår. Enjooooyyyy!!!! Lol.
Hanna Wiklander
Hanna Ekpek
Johanna, Albin(ert) och Dennis.
Shu
Lämnade Hannas hem för att gå ut i kylan i morse. Brrrrr. Det var kallt. Och frost överallt.
Alltid trött
Sov hos Hanna i natt, och vi somnade typ sent. Och jag klev upp sju. Hatar mornar då sängen känns helt omöjlig att lämna. Men underbar att längta efter. Som nu.... Aaaaaahhh.
NOVELL TVÅTUSENELVA
har typ alltid bajs i tarmarna och det är så jobbigt för man måste spänna anuset hela tiden! seriöst. hoppas ni aldrig behöver vara med om det =) ibland så äter jag mycket gröt till frukost och ibland äter jag ingenting. bananer och äppelmos kan vara gott till! speciellt äppelmos och mjölk.
nu är jag helt säker på att roger tror att jag skriver min novell. men jag tycker synd om honom för han verkar så himla ensam!:(
aja, slutar typ om tio minuter och då måste jag ruuusa till navet för att hinna med bussen. MEN !! först måste jag fylla på busskortet såklart :) annars kommer jag ingenstans. nu tog det stopp i huvudet på mig för roger började närmade sig, men nu minsann tog han ett steg tillbaka =) lättlurad kallekoskit långnäsa. JULIA fattade inte det där?! Ovanligt ;o hon fattar aldrig något, det är så tråkigt för när man drar ett skämt eller försöker förklara någonting för henne som inte alls är komplicerat så säger hon alltid ''VA??? men alltså jag fattar inte'' och ser ut som en förvånad get i ansiktet. men hon är så komplicerad i sitt huvud :(
här kommer en fin video på julia.
Såklart att jag är tyst om det, tills den verkligen sitter
Ensam
Mina föräldrar har precis åkt. Eller, snarare en timme sen. Iiih. Är så hlad för deras skull, de har ingen aning om vart världen tar dem.
Annars så äter jag frukost bara. Ska gå till bussen snart, igenom hemsk kyla.
These girls falls like dominoes
Blogg.se har damp!!!!!
Hej jag gillar mig själv på förra inlägget. Blogg-appen gillar att dampa när man trycker bifoga bild en gång!!!
Jag orkar inte ens ta på mig mer.
Jag orkar typ inte visa mig någonstans. Jag har suttit vid datorn men har inte orkat skriva någonting alls. Känns som att jag sitter vid mobilen tjugofyra sju. Och det gör jag nog för jag har inte så mycket mer liv än så. Jag saknar människor och mitt "förra" liv typ mer än något annat. Jag är så förvirrad och har alldeles för många bollar i luften än vad jag egentligen klarar av. Jag ska bli full i helgen och dricka bort alla mina känslor. Jag ska precis dränka allt som alla andra gör hela tiden.